Bland byggnader

Byggnadsminne är veckans utmaning i bloggen Veckans Hus http://veckanshus.stjernvall.se/

Eftersom jag inte hunnit reka objekt för ämnet i Stockholm nu i veckan, så rotade jag runt bland mina bilder från diverse arkeologiexkursioner i Skåne.
Borgeby mellan Lund och Landskrona är mitt bidrag till temat byggnadsminne.

Men vad innebär då principen om byggnadsminne?

Byggnader, miljöer och anläggningar som anses ha ett särskillt kulturhistorisk värde kan bli klassade som ett byggnadsminne.
Anledningen är att bevara spår av historien för samtiden och framtiden. Byggnader som då representerar en viss epok på ett utmärkande vis, kan alltså verka som en förmedling mellan då och nu.


Så, till Borgeby slott!



Bebyggelsen på platsen har anor från sent 900-tal, då en trelleborg byggdes ungefär där dagens slott finns.
In på medeltiden började stenbyggnader anslutas till befästningen. Porttonet vi ser idag är från 1200-talet.
Under mitten av 1400-talet brann Borgeby och efter det uppfördes ärkebiskopens kapell i anslutning till porttornet.





På porttornet kan man se ett infällt årtal, 1708. Vad har det årtalet att göra med byggnaden?
Ofta tänker man att det är då det är byggt.
Men, man ska alltid ställa sig frågande till sådana årtal!
Vad just detta årtal berättar minns jag inte, men kanske var det någon som renoverade byggnaden och ville sätta sin tids signering.
Man kan se att tornet är ett riktigt lapptäcke av tegel och annat brukligt!

En glad "renoveringsmästare" var arkitekten Helgo Zettervall som verkade under senare delen av 1800-tal.
Idag kan man ställa sig frågande till hans verk som ofta gett byggnader en helt ny kostym.
Ett exempel finns i Borgeby....






Bakom huvudbyggnaden finns en tornbyggnad som uppfördes efter branden under 1400-talet.
Från början var tornets fasad i samma gråsten som man ser i ärkebiskopens kapell intill porttornet.
I byggnadens källargrund kan man se original kryssvalven, men idag är det inte mycket mer än så som minner om en medeltida byggnad.

För tittar man närmare på fasaden ser man att den inte alls är i tegel!



Fasaden består idag av illusionsmålat tegel på en cementgrund som Zettervall lät klä byggnaden i.
Det är när man får veta sånt här, som man förstår varför vi idag har byggnadsminnet!

Man kan iallafall tacka herr Zettervall för storsinnade och underhållande renoveringar att förfäras över!

För en tid sedan var jag och målade om en lite lägenhet från 1920-talet på Södermalm.
Där ville kunden bevara den bit av husets tegelstommen som tagits fram!
Det var en ganska dammig och skitig historia.
En helt renskrapad telgeyta skulle bli alldeles för mesig, det bruk och puts som finns där är ju också en del av byggnadens utförande precis som teglet! Så ytan fick förbli lite ruffig i uttrycket.






Det som satt löst på ytan skrapades bort, sedan tvättades den av.
för att få en färdig finish som fungerar i hemmamiljö - ja, en som inte dammar eller känns skitig, så fungerar dammbindare som ett utmärkt alternativ till lack!

Dammbindare, eller primer som det också brukar kallas, är en vattenbaserad tunn inpregnering som oftast används till betonggolv.
Jag använde detta i en vanlig blomsprayflaska för att lätt spraya på den på tegelytan! 2-3 svängar med den och teglet fick en fin halvmatt glans, så att karaktären i materialet ännu får finnas kvar.

En vacker gammal plåtskylt ligger hemma och väntar på att bli konserverad!
Vi har fått den ifrån Polen och den är ifrån 1960-talet och har fungerat som en fasadskylt till en advokat i Warszawa.
Tyvärr har den spenderat sin senaste tid på en balkong i samma stad och har åldrats lite ovärdigt.
Eller ja, rynkor är vackert! men man vill ju gärna ha dem kvar.





Så för att rädda denna behöver den genomgå en konservering med rätt material, det gäller bara att ta tag i det!
Den måste rengöras, lösa färgflagor måste fästas och sedan ska den få en finish!





En konservering innebär alltså att bevara det som finns utan att lägga till, att försegla och bevara med andra ord.
Det finns ett värde i att bevara den här skylten som den är i dagens skick, på så vis bevarar man också dess historia.

Den är sliten, snyggt sliten, ungefär som en rockstjärna!

När man tänker på arkeologi brukar den vanligaste bilden vara att man gräver i marken i hopp om guldskatter, kanske?
Men riktigt så är det inte alltid. Under tiden då jag pluggade arkeologi i Lund var jakten på skatter i marken ganska obefintlig, men det kan jag återkomma till en annan gång!





enligt vårt oumbärliga(?) Wikipedia beskrivs arkeologi som så här;

Arkeologi (av grek. archaiologia "fornkunskap", av archaios "urgammal", "forntida"), kunskapen om människans förhistoria, alltså den tid där det inte finns skriven text att tillgå. Arkeologi är studiet av människans materiella kultur, alltså studiet av hennes lämningar eller artefakter. Numera finns även historisk arkeologi eller medeltidsarkeologi som är studiet av materiell kultur under historisk tid.


När jag snackar arkeologi så är det historisk arkeologi det handlar om :)
Det är extra intressant med relativt nya miljöer. 1900-tal och arkeologi! Tänk på det.

I Kockums gamla lokaler i Malmös hamnområde, där SVT nu huserar, finns fortfarande den välkända klockan kvar på fasaden. Den är skyddad av Malmö Stad och ses som ett minne från varvsindustrin. Tidigare fanns KOCKUMS skrivet i form av stora aluminiumbokstäver på kortsidan av fasaden. Jag har för mig att dessa finns hemma hos en privatperson nu, snacka om kontrast!





Ett annat exempel på nutidsarkeologi är det nya köpcentrumet Bromma Blocks i Ulvsunda industriområde.
Det är inrymt i Bromma flygplats gamla hangarer och den enorma och snyggt turkosa stålkonstruktionen i taket är ännu synlig.
Här finns också manöverpanelerna till portarna fortfarande kvar i kontrast till klädbutikerna!
Undrar hur många som stannar upp och läser :)

Där jag bor är ett typiskt område till södra Stockholm som växte fram under 50-talet.
Vårt flerbostadshus är byggt 1955 och består av 3 våningars lamellhus placerade likt ett U i förhållande till varanda, så att det skapas en mysig innergård.

Lamellhus är en typisk modernistisk arkitektur som blev populär i Sverige mellan 1930-50-talen.
Husen har ofta 3 eller 4 våningar, är grupperade i mindre gårdar och sammanbyggda i hörnen som syns på fotot.
Dessa hus har ofta en fasad i rent tegel eller putsad yta.
Vårat hus är putsat i en gröngrå nyans, en ganska fin och tidstypisk 50-tals kulör tycker jag.






Sedan 1955 har huset självklart genomgått en del förändringar och renoveringar.
Balkonger, fönster och ytterportar har bytts ut.
Idag har vi metallportar i en turkos nyans, ganska typiskt för renoveringar under 1990-talet...
Jag kan tänka mig att originalportarna var tillverkade i trä, likt denna fina port



Generellt var bostadshusen från denna period och tidigare mycket välbyggda med ett gediget hantverk.
Just sådanna träportar tycker jag visar på det! En välskött trädörr av bra virke kan hålla längre än 50 år!
Men just nu kan jag bara drömma om att bo i en trapp med en vackert bevarad 50-tals port.

Jag har börjat uppmärksamma utbytta portar och hur stilenliga renoveringarna är och upptäckt att många 50-tals trapphus har fått nya portar utförda i samma stil som originalen. Då blir jag glad!

För att kompensera den saknade porten i mitt hus, så bytte vi nyligen dörrhandtag (eller trycken som det heter på fackspråk) i vår lägenhet.

Då vi flyttade in hade dörrarna handtag i borstat stål, vad ska man kalla den stilen?
Vi räddade dörrarna med nytillverkade handtag i svart, likt de typsika 50-talarna i bakelit!
Vad tycks!?

Tempelhof flygplatsen i Berlin är den mest makalösa av byggnationer jag sett, storleksmässigt sett.
komplexet som vi kan kalla det, är beläget i södra delen av Berlin.

Arkitekturen är i klassicistisk stil, från 1920-30-tal, under samma tid som nazismen grodde som bäst.
Det är i samma anda som den nationalromantiska eran som återkom under tiden i början av 1900-talet.
- Viljan att återskapa något genuint och nationellt enhetligt, där antika och medeltida ideal togs an på nytt inom arkitekturen.
Tempelhof var en betydande punkt under andravärldskriget och det syns tydligt i de storslagna byggnaderna och utsmyckningarna!
Man faller nästan baklänges av denna palatslika struktur, och det var väl också meningen!!










Namnet Tempelhof har en anknytning till ett medeltida tillhåll för tempelriddare på platsen där flygplatsbygget nu ligger. Tempelhof var för tiden då det byggdes, och är ännu, en av världens största byggnadskomplex. Det var också världens första flygplats med en egen tunnelbanestation.

Flygplatsen lades ned så sent som 2008 och när vi var där sommaren 2010 användes flygbanan som motionsrunda för cyklister och rullskridskoåkare!
Frågan är vad som händer med detta enorma och centralt belägna bygget!? Festivalområde? Parkområde?

Jag upptäckte nyligen en blogg med tema byggnader, denna ledde mig vidare till fler bloggar som också fokuserade på just byggander och olika utryck och observationer.

WOW - tänkte jag! Nu kör vi på detta!

Så, i denna nyupptäkta blogg, Veckans hus, presenteras varje vecka en ny utmaning där läsarna uppmanas att observera och fota för att sedan göra ett inlägg.

Veckans tema i http://veckanshus.stjernvall.se/ är blindfönster.

Mitt bidrag till kategorin blindfönster blir de man finner i Jakriborg.
Detta är ett samhälle utanför Lund som är byggt under sent 1990-tal, kanske kan man kalla denna "medeltidsby" för postmodernismens sista suck? vad vet jag.
Postmodernism har inte varit ett favoritämne för mig, därför tänkte jag undersöka det lite närmare.






Nå, Jakriborg är för mig en ganska komplex och kitchig liten "stad" , där blindfönstren verkar ganska paradoxala och pinsamma, det finns gott om dem.
För blindfönster finns där då funktionen med tiden förändrats för byggnaden. Så varför vill man då förtydliga något i fasaden, då det är helt uppenbart att det aldrig funnits något fönster där ens från början?

Min slutsats är att Jakriborg så gärna vill vara något som det aldrig kan bli - en gammal medeltidsstad. = KITSCH!

Jag måste här tillägga att jag älskar kitsch! :D