Betong, i ärlighetens namn.
Jag såg på Stockholms stadsmuseums hemsida att Arkitekturskolans byggnad blivit blåklassad, alltså K-märkt.
Hur tusan kan en så ofta utskällda byggand räknas som kulturhistoriskt värdelfull byggnad?!
Ofta ses ju betongarkitekturen som så jädrans ful, varför är det så?
Och varför är det just fult och snyggt som spelar roll när man ser till byggnader i sin omgivning?
Arkitekturskolan uppfördes 1967-1971 och ligger på Östermalm i Stockholm.
Byggnaden representerar sin tids arkitektur med materialval och uttryck.
Brädgjuten betong är ett exempel, där tätt ihopsatta brädor helt enkelt fungerar som gjutform till betongen och där med lämnar avtryck i den.
Jag tycker att det är en vacker form där man ser träet i betongen och tänk hur faktastiskt smidigt betong är som byggandsmaterial!
Betong som byggandsmaterial är inget nytt påfund, det användes redan under antiken!
Som Stadsmuseet beskriver i sitt klassificeringsbeslut så representerar Arkitekturskolan en slags urarkitektur.
Den har ett enkelt formspråk och inga onödiga krusiduller.
Byggnaden sticker nog extra mycket i ögonen just för att den framträder som udda i sin miljö.
I kvarteren runt om finns hus i nyklassicistiskt och nationalromantisk stil, sådanna hus som ofta brukar kallas för vacker arkitektur.
Arkitekturskolans byggnad är alltså en kaxig en, som gärna mobbas!
Men den mobbade reser sig, i ärlighet.
(jag har tagit bilden från Stockholms stadsmuseums hemsida)
Hur tusan kan en så ofta utskällda byggand räknas som kulturhistoriskt värdelfull byggnad?!
Ofta ses ju betongarkitekturen som så jädrans ful, varför är det så?
Och varför är det just fult och snyggt som spelar roll när man ser till byggnader i sin omgivning?
Arkitekturskolan uppfördes 1967-1971 och ligger på Östermalm i Stockholm.
Byggnaden representerar sin tids arkitektur med materialval och uttryck.
Brädgjuten betong är ett exempel, där tätt ihopsatta brädor helt enkelt fungerar som gjutform till betongen och där med lämnar avtryck i den.
Jag tycker att det är en vacker form där man ser träet i betongen och tänk hur faktastiskt smidigt betong är som byggandsmaterial!
Betong som byggandsmaterial är inget nytt påfund, det användes redan under antiken!
Som Stadsmuseet beskriver i sitt klassificeringsbeslut så representerar Arkitekturskolan en slags urarkitektur.
Den har ett enkelt formspråk och inga onödiga krusiduller.
Byggnaden sticker nog extra mycket i ögonen just för att den framträder som udda i sin miljö.
I kvarteren runt om finns hus i nyklassicistiskt och nationalromantisk stil, sådanna hus som ofta brukar kallas för vacker arkitektur.
Arkitekturskolans byggnad är alltså en kaxig en, som gärna mobbas!
Men den mobbade reser sig, i ärlighet.
(jag har tagit bilden från Stockholms stadsmuseums hemsida)
Tornur
Temat just nu för veckans hus bloggen är Tornur, ett lite annorlunda tema tycker jag!
Ofta är de inte alltid tillförlitliga längre, dessa allmäna klockor. Jag brukar då inte lita på dem :)
Det är ju väldigt vanligt med tornur tillhörande alla kyrkor som finns i städer tillexempel, men jag har valt några Stockholmsbaserade alternativ till dem! Och alla fungerar de!
Vid Nybroplan hittar vi Tornbergs klocka (eller ur), denna passerar jag varje dag nu.
Det är ett ståtligt litet tornur tycker jag, eller kolonnur kan man ju också kalla det!
Uret är placerat på en dorisk kolonn och står här sedan 1916.
Det heter Tornbergs just för att urmakare Tornberg skänkte uret till Stockholm stad.
Inte så långt ifrån Nybroplan finner man den klassiska NK klockan, ett välkänt riktmärke i stan.
Jag gillar verkligen den här neonskylts klockan som snurrar runt :)
Ena sidan i rött med klockan och andra sidan i grönt med NK loggan.
Ursprungligen är NK klockan från 1939 och fanns vid Brunkebergstorg i närheten av NK, se bild här. Efter nedmontering av det telefontorn den tillhörde har den efter en vilopaus fått sin nuvarande plats sedan 1964.
Ytterligare en välkänd klocka är ju egentligen inget tornur, det är mer ett hissur!
Hissen som inte längre är driftsäker är stängd sedan förra året.
Men digitalklockan, som också har temperaturvisning, är tillförlitlig. Den här klockan har jag också en långvarig relation till då jag bodde i Nacka och kom in till Slussen med bussen varje dag :)
Ofta är de inte alltid tillförlitliga längre, dessa allmäna klockor. Jag brukar då inte lita på dem :)
Det är ju väldigt vanligt med tornur tillhörande alla kyrkor som finns i städer tillexempel, men jag har valt några Stockholmsbaserade alternativ till dem! Och alla fungerar de!
Vid Nybroplan hittar vi Tornbergs klocka (eller ur), denna passerar jag varje dag nu.
Det är ett ståtligt litet tornur tycker jag, eller kolonnur kan man ju också kalla det!
Uret är placerat på en dorisk kolonn och står här sedan 1916.
Det heter Tornbergs just för att urmakare Tornberg skänkte uret till Stockholm stad.
Inte så långt ifrån Nybroplan finner man den klassiska NK klockan, ett välkänt riktmärke i stan.
Jag gillar verkligen den här neonskylts klockan som snurrar runt :)
Ena sidan i rött med klockan och andra sidan i grönt med NK loggan.
Ursprungligen är NK klockan från 1939 och fanns vid Brunkebergstorg i närheten av NK, se bild här. Efter nedmontering av det telefontorn den tillhörde har den efter en vilopaus fått sin nuvarande plats sedan 1964.
Ytterligare en välkänd klocka är ju egentligen inget tornur, det är mer ett hissur!
Hissen som inte längre är driftsäker är stängd sedan förra året.
Men digitalklockan, som också har temperaturvisning, är tillförlitlig. Den här klockan har jag också en långvarig relation till då jag bodde i Nacka och kom in till Slussen med bussen varje dag :)
