Byggnadsminne(n)
Ojoj! Senaste utmaningen i Veckans hus bloggen missade jag - hur kunde jag! :)
Nå, denna gång är jag ute i god tid för temat som sträcker sig över två veckor.
Byggnadsminne står på tapeten och är ett återkommande tema i bloggen.
Senast var i mars och då valde jag att skriva om medeltida Borgeby i Skåne.
Denna gång håller jag mig till Stockholm och kan faktiskt inte begränsa mig till ett objekt, jag kör på flera!
Men först repeterar vi vad ett byggnadsminne innebär, så här skrev jag sist;
Byggnader, miljöer och anläggningar som anses ha ett särskillt kulturhistorisk värde kan bli klassade som ett byggnadsminne.
Anledningen är att bevara spår av historien för samtiden och framtiden. Byggnader som då representerar en viss epok på ett utmärkande vis, kan alltså verka som en förmedling mellan då och nu.
Just nu jobbar jag vid Nybrokajen så jag bestämde mig för att kolla upp byggnadsminnen i krokarna.
Jag fann en hel massa, både kändisar och doldisar.
Jag skippar kändisarna denna gång och tänkte presentera några mindre uppmärksammade byggnadsminnen!
Sex intressanta byggnader från olika epoker på en ganska liten area.
De har väldigt skilda uttryck i arkitekturen och för att göra det hela lite roligt har jag trixat till bilderna i min smartphone! Vi börjar med äldst först, men kolla in kartan förts för att lokalisera platserna!
Fersenska palatset
Har anor från 1630 -talet och var under 1700-talet bostad för von Fersen familjen, där av namnet.
Idag tillhör palatset Handelsbanken som upptar flera kvarter i närheten.
Fersenska palatsets arkitektur är i barockstil och består av flera byggnader, där Terrassen är den mest iögonfallande och ses från Strömbron med Gamla stan i ryggen.
Detta byggnadsminne är ju i och för sig ingen doldis, de flesta har spatserat förbi här!
Men palatsets baksida har färre sett, ja egentligten framsidan då entrén ligger uppe på Blasieholmstorget om man följer muren och den nyare tillbyggnaden om höger.
En ganska ståtlig fasad med mycket Barocka uttryck.
Mannen med storhetsvansinne, Helgo Zettervall, har haft ett finger med i utformningen av Fersenska palatset.
Det känns som att innergården är väldigt mycket 1800-tals romantik, lite sagoslott över det hela!
Granne med Fersenska palatset och bakom Grand Hotel, längs med Blasieholmsgatan hittar vi nästa byggnadsminne i Barockstil,
Bååtska palatset som uppfördes under 1660-talet, med Nicodemus Tessin d.ä som arkitekt.
Till utsidan en väldig doldis i staden! Här passerar man sällan och oftast i förbi farten med bil.
Men jag har lite insideinformation från denna byggnad! - Här finns mer än vad man kan tro.
Förutom delen från 1600-talet består palatset även av en ganska stor tillbyggnad mot Nybrokajen, från 1800-talet.
Sedan 1870-talet huserar Svenska frimurar orden här och hela komplexet visar sal på sal på sal... i olika stilar.
Här finns allt från barock himlar med krussidullstuck till träinklädda hallar från 1960-talet.
Det ståtligaste må vara Riddarsalen, utformad som en treskeppig basilika i sann 1800-tals romantik! Gotiska stildrag, målad marmorimmitation och riddarsköldar regerar i överdåd, om man vill kan man ta en tjuvtitt här ;)
Går man sedan ned mot Nybrokajen passerar man ytterligare ett byggnadsminne, som består av delar från olika tider.
Vad som kallas Utrikesministerhotellet passerade jag två musikaliska killar..
Idag huserar Kungliga musikaliska akademien i denna 1600-tals byggnad som ligger längs med Blasieholmstorget.
På den mysiga innergården når man också Stallet som är en liten lokal för folk och världsmusik event.
Ut mot Nybrokajen ligger "gamla Ackis" (Kungliga musikaliska akademien) och idag konsertlokalen Nybrokajen 11. Byggnaden är från 1877 och påmminer lite om en skola från samma era. Ja, det var ju den högre musikutbildningen som inrymdes här förr i tiden :)
De stora fönstren visar var den stora musiksalen/aulan ligger.
Vidare mot Berzelii park kan man göra en avstickare på Wahrendorffsgatan för att se Stockholms Synagoga från 1870-talet.
Med influenser från Mellanösternantik känns det här som en väldigt exotiskt inslag, men ett inklämt och bortglömdt byggnadsminne..
På andra sidan Berzelii park vid hektiska Hamngatan ligger det lite mer kända Hallwylska palatset, som de flesta passerat men kanske inte kollat in närmare.
Makarna von Hallwyl lät uppföra palatset under 1890-talet, då dom tröttnade på att bo i Fersenska palatset som vi ju vet ligger ett stenkast där ifrån.
Detta byggnadsminne är som Synagogan också exotiskt i arkitekturen vars fassad påminner om ett venetianskt renässans palats.
Men bakom fasaden lurar många för tiden då det uppfördes nymodigheter, elektricitet, rinnande vatten och hissar!
Idag kan man besöka Hallwylsa museet här, för att se hemmet.
Som sista anhalt på byggnadsminnespromendaden runt Nybroviken är Kungliga Hovstallet.
Detta är mer ett komplex då det tar upp ett helt kvarter strax bakom Dramaten.
Hovstallet byggdes under 1890-talet i sann borgromantik med tinnar och torn, ett uttryck som ofta användes för att försköna instanser som detta. Idag ser man ju såklart annorlunda på bygget, jag gillar 1800-tals tegel!
Denna del vetter mot Riddargatan och är själva stalldelen med spiltor och ridhus. Där hästarna huserar är väggarna målade i marmorimmitation vilket förbättras årligen!
Vidare finns en smedja och garage för dagens bilar samt alla vagnar till hästkortegerna. En stor innergård med fontän och grusplan avslutas med den del mot Väpnargatan som består av ett 40 tal lägenheter. Ja, det kan man inte tro, men det bor folk på Hovstallet :)
Så lämnar jag Hovstallet och funderar på om också dagens Musikmuseum är ett byggnadsminne.......
Men det får räcka för nu!
Nå, denna gång är jag ute i god tid för temat som sträcker sig över två veckor.
Byggnadsminne står på tapeten och är ett återkommande tema i bloggen.
Senast var i mars och då valde jag att skriva om medeltida Borgeby i Skåne.
Denna gång håller jag mig till Stockholm och kan faktiskt inte begränsa mig till ett objekt, jag kör på flera!
Men först repeterar vi vad ett byggnadsminne innebär, så här skrev jag sist;
Byggnader, miljöer och anläggningar som anses ha ett särskillt kulturhistorisk värde kan bli klassade som ett byggnadsminne.
Anledningen är att bevara spår av historien för samtiden och framtiden. Byggnader som då representerar en viss epok på ett utmärkande vis, kan alltså verka som en förmedling mellan då och nu.
Just nu jobbar jag vid Nybrokajen så jag bestämde mig för att kolla upp byggnadsminnen i krokarna.
Jag fann en hel massa, både kändisar och doldisar.
Jag skippar kändisarna denna gång och tänkte presentera några mindre uppmärksammade byggnadsminnen!
Sex intressanta byggnader från olika epoker på en ganska liten area.
De har väldigt skilda uttryck i arkitekturen och för att göra det hela lite roligt har jag trixat till bilderna i min smartphone! Vi börjar med äldst först, men kolla in kartan förts för att lokalisera platserna!
Fersenska palatset
Har anor från 1630 -talet och var under 1700-talet bostad för von Fersen familjen, där av namnet.
Idag tillhör palatset Handelsbanken som upptar flera kvarter i närheten.
Fersenska palatsets arkitektur är i barockstil och består av flera byggnader, där Terrassen är den mest iögonfallande och ses från Strömbron med Gamla stan i ryggen.
Detta byggnadsminne är ju i och för sig ingen doldis, de flesta har spatserat förbi här!
Men palatsets baksida har färre sett, ja egentligten framsidan då entrén ligger uppe på Blasieholmstorget om man följer muren och den nyare tillbyggnaden om höger.
En ganska ståtlig fasad med mycket Barocka uttryck.
Mannen med storhetsvansinne, Helgo Zettervall, har haft ett finger med i utformningen av Fersenska palatset.
Det känns som att innergården är väldigt mycket 1800-tals romantik, lite sagoslott över det hela!
Granne med Fersenska palatset och bakom Grand Hotel, längs med Blasieholmsgatan hittar vi nästa byggnadsminne i Barockstil,
Bååtska palatset som uppfördes under 1660-talet, med Nicodemus Tessin d.ä som arkitekt.
Till utsidan en väldig doldis i staden! Här passerar man sällan och oftast i förbi farten med bil.
Men jag har lite insideinformation från denna byggnad! - Här finns mer än vad man kan tro.
Förutom delen från 1600-talet består palatset även av en ganska stor tillbyggnad mot Nybrokajen, från 1800-talet.
Sedan 1870-talet huserar Svenska frimurar orden här och hela komplexet visar sal på sal på sal... i olika stilar.
Här finns allt från barock himlar med krussidullstuck till träinklädda hallar från 1960-talet.
Det ståtligaste må vara Riddarsalen, utformad som en treskeppig basilika i sann 1800-tals romantik! Gotiska stildrag, målad marmorimmitation och riddarsköldar regerar i överdåd, om man vill kan man ta en tjuvtitt här ;)
Går man sedan ned mot Nybrokajen passerar man ytterligare ett byggnadsminne, som består av delar från olika tider.
Vad som kallas Utrikesministerhotellet passerade jag två musikaliska killar..
Idag huserar Kungliga musikaliska akademien i denna 1600-tals byggnad som ligger längs med Blasieholmstorget.
På den mysiga innergården når man också Stallet som är en liten lokal för folk och världsmusik event.
Ut mot Nybrokajen ligger "gamla Ackis" (Kungliga musikaliska akademien) och idag konsertlokalen Nybrokajen 11. Byggnaden är från 1877 och påmminer lite om en skola från samma era. Ja, det var ju den högre musikutbildningen som inrymdes här förr i tiden :)
De stora fönstren visar var den stora musiksalen/aulan ligger.
Vidare mot Berzelii park kan man göra en avstickare på Wahrendorffsgatan för att se Stockholms Synagoga från 1870-talet.
Med influenser från Mellanösternantik känns det här som en väldigt exotiskt inslag, men ett inklämt och bortglömdt byggnadsminne..
På andra sidan Berzelii park vid hektiska Hamngatan ligger det lite mer kända Hallwylska palatset, som de flesta passerat men kanske inte kollat in närmare.
Makarna von Hallwyl lät uppföra palatset under 1890-talet, då dom tröttnade på att bo i Fersenska palatset som vi ju vet ligger ett stenkast där ifrån.
Detta byggnadsminne är som Synagogan också exotiskt i arkitekturen vars fassad påminner om ett venetianskt renässans palats.
Men bakom fasaden lurar många för tiden då det uppfördes nymodigheter, elektricitet, rinnande vatten och hissar!
Idag kan man besöka Hallwylsa museet här, för att se hemmet.
Som sista anhalt på byggnadsminnespromendaden runt Nybroviken är Kungliga Hovstallet.
Detta är mer ett komplex då det tar upp ett helt kvarter strax bakom Dramaten.
Hovstallet byggdes under 1890-talet i sann borgromantik med tinnar och torn, ett uttryck som ofta användes för att försköna instanser som detta. Idag ser man ju såklart annorlunda på bygget, jag gillar 1800-tals tegel!
Denna del vetter mot Riddargatan och är själva stalldelen med spiltor och ridhus. Där hästarna huserar är väggarna målade i marmorimmitation vilket förbättras årligen!
Vidare finns en smedja och garage för dagens bilar samt alla vagnar till hästkortegerna. En stor innergård med fontän och grusplan avslutas med den del mot Väpnargatan som består av ett 40 tal lägenheter. Ja, det kan man inte tro, men det bor folk på Hovstallet :)
Så lämnar jag Hovstallet och funderar på om också dagens Musikmuseum är ett byggnadsminne.......
Men det får räcka för nu!
Ich war in Lübeck..
Förra sommaren var vi i Lübeck en sväng, för att kolla in den mysiga medeltidsbyn.
För så stort är det inte där :)
Staden anlades på 1100-talet och har idag cirka 200 000 invånare.
Lübeck ligger i norra Tyskland och var en betydande hansastad under den framväxande handeln under 1200-talet.
Stadsbilden minner fortfarande om Medeltiden, med den typiskt organiskt framväxta planeringen.
Alltså, man byggde eftersom hur behovet var, gatorna är ett litet virrvarr!
Det var ingen strikt rutnätsplanering som man ser i yngre städer, eller i utkanten av äldre.
Detta ser man tydligt i många städer, hur den äldre stadskärnan är organisk och den yttre är mer planerad!
Se efter själv
Stockholm är också ett bra exempel och även en så ung stad som New York - downtown och uptown!
Jämför Gamla stan och Östermalm här
Lübeck var inte bara en viktig stad för handeln, det var också en kyrkotät stad. Till skillnad från många andra städer med medeltida ursprung, så finns kyrkorna kvar i Lübecks kärna. Jag räknade dem till sju och då är det sju ganska bastanta kyrkor som tar plats!
Lund var en samtida stad under perioden, men där finns inte många av medeltidskyrkorna kvar.
I Lübeck spanade jag in den gotiska Mariakyrkan lite extra.
Det sägs att den ska vara förlaga till S:t Petri kyrka i Malmö.
Tyvärr förstördes större delen av Mariakyrkan i andra världskriget, så man får se på den med rekonstruktionen i åtanke.
I Malmös S:t Petri kyrka ser innertaket likadant ut i konstruktionen, men målningarna saknas.
De har återskapats i Mariakyrkan. Kanske såg det ut på liknande sätt i S:t Petri...
På baksidan av kyrkan är det väldigt tätt intill bygganden bredvid...
I Lübeck finns också många karaktäristiska byggnader med trappgavlar, typiskt byggnadselement i medeltida arkitektur.
Lübeck är ett världsarv skyddat av UNESCO, så den medeltida stadskärnan får inte behandlas hur som helst.
Många nya byggander är därför utförda i samma material och stil som de äldre för att bevara och minna om stadens ursprung.
Även en del senmedeltida/ renässansarkitektur från 1500-talet finns i Lübeck!
På Rathausmarkt nära Mariakyrkan finns fina exempel, ja stadshuset i staden!
Här nedan ser man också två byggander från olika tider integrerade i varandra.
Ja, nästan så att den vita i frögrunden tagit över lite av den i tegel!
Det här är ett jättebra exempel på hur man alltid tänkt i alla tider om gamla byggander då man ska bygga nytt.
Troligen hade tegelbygget blivit lite omodernt och uttjänat under tiden som man uppförde den lite mer pråliga och lyxiga vita byggnaden. Den fick helt enkelt ta över lite, för att visa vad som var trendigt just då!
Olika tider - olika ideal!
( Tänk på det när ni ser de "fula" parkeringshusen i gråbetong ;) )
För så stort är det inte där :)
Staden anlades på 1100-talet och har idag cirka 200 000 invånare.
Lübeck ligger i norra Tyskland och var en betydande hansastad under den framväxande handeln under 1200-talet.
Stadsbilden minner fortfarande om Medeltiden, med den typiskt organiskt framväxta planeringen.
Alltså, man byggde eftersom hur behovet var, gatorna är ett litet virrvarr!
Det var ingen strikt rutnätsplanering som man ser i yngre städer, eller i utkanten av äldre.
Detta ser man tydligt i många städer, hur den äldre stadskärnan är organisk och den yttre är mer planerad!
Se efter själv
Stockholm är också ett bra exempel och även en så ung stad som New York - downtown och uptown!
Jämför Gamla stan och Östermalm här
Lübeck var inte bara en viktig stad för handeln, det var också en kyrkotät stad. Till skillnad från många andra städer med medeltida ursprung, så finns kyrkorna kvar i Lübecks kärna. Jag räknade dem till sju och då är det sju ganska bastanta kyrkor som tar plats!
Lund var en samtida stad under perioden, men där finns inte många av medeltidskyrkorna kvar.
I Lübeck spanade jag in den gotiska Mariakyrkan lite extra.
Det sägs att den ska vara förlaga till S:t Petri kyrka i Malmö.
Tyvärr förstördes större delen av Mariakyrkan i andra världskriget, så man får se på den med rekonstruktionen i åtanke.
I Malmös S:t Petri kyrka ser innertaket likadant ut i konstruktionen, men målningarna saknas.
De har återskapats i Mariakyrkan. Kanske såg det ut på liknande sätt i S:t Petri...
På baksidan av kyrkan är det väldigt tätt intill bygganden bredvid...
I Lübeck finns också många karaktäristiska byggnader med trappgavlar, typiskt byggnadselement i medeltida arkitektur.
Lübeck är ett världsarv skyddat av UNESCO, så den medeltida stadskärnan får inte behandlas hur som helst.
Många nya byggander är därför utförda i samma material och stil som de äldre för att bevara och minna om stadens ursprung.
Även en del senmedeltida/ renässansarkitektur från 1500-talet finns i Lübeck!
På Rathausmarkt nära Mariakyrkan finns fina exempel, ja stadshuset i staden!
Här nedan ser man också två byggander från olika tider integrerade i varandra.
Ja, nästan så att den vita i frögrunden tagit över lite av den i tegel!
Det här är ett jättebra exempel på hur man alltid tänkt i alla tider om gamla byggander då man ska bygga nytt.
Troligen hade tegelbygget blivit lite omodernt och uttjänat under tiden som man uppförde den lite mer pråliga och lyxiga vita byggnaden. Den fick helt enkelt ta över lite, för att visa vad som var trendigt just då!
Olika tider - olika ideal!
( Tänk på det när ni ser de "fula" parkeringshusen i gråbetong ;) )
P-hus
Denna vecka är det ett lite tuffare tema i Veckans Hus bloggen, nämligen P-hus!
Detta nödvändiga och ofta hatade byggnadskomplex som hör till varje stad.
Många av P-husen som ligger centralt idag kom till under en tid då bilismen ökade fort och sågs som framtiden
- alla skulle åka bil överallt och därför behövdes parkeringsmöjligheter i centrum.
Under 1960 talet revs många äldre stadsdelar i så gott som alla städer i Sverige, till förmån för den nya fräscha framtidsoptimistiska arkitekturen som idag ofta ses som fult!
Jag tycker snarare att det är spännande med "betongarkitekturen" - det tar också en intressant del i vår historia!
Inslag från P-hus Parkaden i Stockholm utlyses av Veckans hus!
Och det är också ett av de första jag kom att tänka på när jag såg temat för den här veckan.
Parkaden ligger mitt i smeten i Stockholm, granne med NK, och är ritad av arkitekten Hans Asplund.
Det har idag plats för 800 bilar och är ett gott exempel på framtidsandan för bilismen i staden.
Fasaden har ett riktigt myller av former och mönster!
Trots att jag har passerat det här komplexet så många gånger, är det först för något år sedan jag fick upp ögonen för Parkaden och arkitekturen.
I Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur nummer 2:10 är temat På Väg. Här finns en fin artikel om just Parkaden och utformningen.
Stockholms stadsmuseum har för några år sedan gett Parkaden en blåmärkning, den högsta kulturhistoriska klassificeringen.
Det verkar vara en het debatt kring detta, då många inte förstår storheten i detta anskrämliga verk!
Parkaden har bland annat röstats fram som Stockholms fulaste byggnad.
Det planerades visst för 20 p-hus i centrala Stockholm under 1960-talet. Parkaden är det enda oförstörda som finns kvar!
Det som gör Parkaden speciell är den pelarlösa konstruktionen och sluttande våningsplan som för bilarna uppåt.
Utfarten sker i en spiralformad del på baksidan.
Även problemet med att komma ihåg var tusan man parkerade bilen har Asplund löst genom utformingen av fasaden, för tittar man närmare förstår man att varje våningsplan markeras med siffrorna i fasaden.
Riktigt snyggt och fiffigt!
Jag såg också vid fotgängaringången till Parkaden, att det karaktäristiska siffermönstret återgetts på glasdörren.
Det framhäver ju den kulturhistoriska betydelse än mer!
Ett annat P-hus som jag länge tänkt på att ha med i bloggen är det fristående vita vid Telefonplan.
Jag passerar detta varje gång jag åker tunnelbana och tycker att det är skitsnyggt!
Under 1930 talet började LM Ericssons nya område för telefontillverkning växa fram söder om Stockholm och fabriken stod färdig 1948.
Det är ett ganska stort område som idag fått en nystart och sjuder av kreativitet! Byggnaderna används bland annat till kontor, utbildning, träning, restauranger och bostäder för studenter.
Det är svårt att hitta något faktamässigt om just P-huset här, men arkitekturen är lik den äldre delen av telefonfabriken, till exempel är fönstren stora och det finns en lätthet i byggnaden. Funktionalism!
Här är en vy från P-huset mot fabriks och kontorsdelen.
trapphuset till P-däcken
Tunnelbanestation Telefonplan invigdes först 1964, så jag antar att detta P-hus byggdes i samband med fabriken för alla anställda. Det var ju det här med det bilburna samhället!
Jag har inte varit så här på nära håll tidigare, det känns som ett ganska övergivet P-hus..
Det finns plats för 450 bilar här, men inte en enda var där när jag va på plats..
Detta nödvändiga och ofta hatade byggnadskomplex som hör till varje stad.
Många av P-husen som ligger centralt idag kom till under en tid då bilismen ökade fort och sågs som framtiden
- alla skulle åka bil överallt och därför behövdes parkeringsmöjligheter i centrum.
Under 1960 talet revs många äldre stadsdelar i så gott som alla städer i Sverige, till förmån för den nya fräscha framtidsoptimistiska arkitekturen som idag ofta ses som fult!
Jag tycker snarare att det är spännande med "betongarkitekturen" - det tar också en intressant del i vår historia!
Inslag från P-hus Parkaden i Stockholm utlyses av Veckans hus!
Och det är också ett av de första jag kom att tänka på när jag såg temat för den här veckan.
Parkaden ligger mitt i smeten i Stockholm, granne med NK, och är ritad av arkitekten Hans Asplund.
Det har idag plats för 800 bilar och är ett gott exempel på framtidsandan för bilismen i staden.
Fasaden har ett riktigt myller av former och mönster!
Trots att jag har passerat det här komplexet så många gånger, är det först för något år sedan jag fick upp ögonen för Parkaden och arkitekturen.
I Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur nummer 2:10 är temat På Väg. Här finns en fin artikel om just Parkaden och utformningen.
Stockholms stadsmuseum har för några år sedan gett Parkaden en blåmärkning, den högsta kulturhistoriska klassificeringen.
Det verkar vara en het debatt kring detta, då många inte förstår storheten i detta anskrämliga verk!
Parkaden har bland annat röstats fram som Stockholms fulaste byggnad.
Det planerades visst för 20 p-hus i centrala Stockholm under 1960-talet. Parkaden är det enda oförstörda som finns kvar!
Det som gör Parkaden speciell är den pelarlösa konstruktionen och sluttande våningsplan som för bilarna uppåt.
Utfarten sker i en spiralformad del på baksidan.
Även problemet med att komma ihåg var tusan man parkerade bilen har Asplund löst genom utformingen av fasaden, för tittar man närmare förstår man att varje våningsplan markeras med siffrorna i fasaden.
Riktigt snyggt och fiffigt!
Jag såg också vid fotgängaringången till Parkaden, att det karaktäristiska siffermönstret återgetts på glasdörren.
Det framhäver ju den kulturhistoriska betydelse än mer!
Ett annat P-hus som jag länge tänkt på att ha med i bloggen är det fristående vita vid Telefonplan.
Jag passerar detta varje gång jag åker tunnelbana och tycker att det är skitsnyggt!
Under 1930 talet började LM Ericssons nya område för telefontillverkning växa fram söder om Stockholm och fabriken stod färdig 1948.
Det är ett ganska stort område som idag fått en nystart och sjuder av kreativitet! Byggnaderna används bland annat till kontor, utbildning, träning, restauranger och bostäder för studenter.
Det är svårt att hitta något faktamässigt om just P-huset här, men arkitekturen är lik den äldre delen av telefonfabriken, till exempel är fönstren stora och det finns en lätthet i byggnaden. Funktionalism!
Här är en vy från P-huset mot fabriks och kontorsdelen.
trapphuset till P-däcken
Tunnelbanestation Telefonplan invigdes först 1964, så jag antar att detta P-hus byggdes i samband med fabriken för alla anställda. Det var ju det här med det bilburna samhället!
Jag har inte varit så här på nära håll tidigare, det känns som ett ganska övergivet P-hus..
Det finns plats för 450 bilar här, men inte en enda var där när jag va på plats..
Surrealistisk barock med Gaudi!
Glada och härliga former i arkitekturen finns det alldeles för lite av tycker jag!
Ja, det är ju nästan omöjligt att hitta det här uppe i norr...
Ofta får man leta söderut, i Barcelona hittar man kanske den främsta surrealistiska arkitektens verk!
Jugend, tillika Art nouvea - den nya konsten, den nya stilen. Det var nya former med inspiration av naturen och en början till det moderna samhället vi lever i idag.
Man var trött på de gamla klassiska stilelementen som hade kommit och gått och,.. ja upprepats i hundratals år!
Jugend har länge varit en favorit för mig, det är svårt att inte fascineras av dessa former som aldrig själva tröttnar på att snirkla runt! Det är inbjudande och mysigt.
Jugendstilen regerade i bland annat Paris, Bryssel och Wien under de 10-20 åren kring förra sekelskiftet.
Den mest barocka inom jugentarkitekturen var nog Spanske Antoni Gaudi, välkänd för de flesta! Nästan lite kommersiell är han.
Jugent heter förresten modernisme i Katalonien/Spanien, så även om den böljande Jugendstilen och den strama modernismen som kom därefter står i kontrast så är det inte helt fel att sätta dem i samma fack!
Nå, Gaudi!
Den Barcelonafödda Gaudis mest kända verk är nog kyrkan La sagrada familia, där bygget påbörjades på 1880-talet. För några år sedan var jag där, och den va inte färdigbyggd... :)
Här ser man tydligt både nya och gamla delar av kyrkan.
Gaudi använde sig visst inte av skisser i sitt arbete, utan gjorde hellre avancerade modeller och geometriska istallationer för att skapa sin arkitektur. Som besökare kunda man se in i verkstan.
Med inspiration från nygotiken skapade han en egen stil som senare utvecklades till något av en modern barock! Det finns knappt några raka former i arkitekturen och det är svårt att tänka sig att detta är mer än hundra år gammalt!
I början av 1900-talet var redan flera av de kända byggnader och miljöer uppförda runt om i Barcelona.
Ovan är taket på Casa Batllò som ligger mitt i stan. Det är ett "vanligt" bostadshus där man kan besöka en del som idag är museum.
En böljande trappa att traska upp och ned för!
Och dom välkända balkongerna från utsidan, lite läskiga är dom...
Jag gillar de många inslagen av mosaik i fasaden och på taken!
I Parc Güell finns mer mosaik att skåda på nära håll..
Parc Güell är också från tidigt 1900-tal och är från början ett bostadsprojekt i parkmiljö, men det är inte heller färdigbyggt... eller snarare, blev inte som det var tänkt. Ja, ekonomiska skäl?
Men några av husen som hann byggas finns kvar att se och gå in i.
Men det är ju en trevlig och otroligt inspirerande miljö att besöka! Med mastodontutsikt över Barcelona.
Ja, det är ju nästan omöjligt att hitta det här uppe i norr...
Ofta får man leta söderut, i Barcelona hittar man kanske den främsta surrealistiska arkitektens verk!
Jugend, tillika Art nouvea - den nya konsten, den nya stilen. Det var nya former med inspiration av naturen och en början till det moderna samhället vi lever i idag.
Man var trött på de gamla klassiska stilelementen som hade kommit och gått och,.. ja upprepats i hundratals år!
Jugend har länge varit en favorit för mig, det är svårt att inte fascineras av dessa former som aldrig själva tröttnar på att snirkla runt! Det är inbjudande och mysigt.
Jugendstilen regerade i bland annat Paris, Bryssel och Wien under de 10-20 åren kring förra sekelskiftet.
Den mest barocka inom jugentarkitekturen var nog Spanske Antoni Gaudi, välkänd för de flesta! Nästan lite kommersiell är han.
Jugent heter förresten modernisme i Katalonien/Spanien, så även om den böljande Jugendstilen och den strama modernismen som kom därefter står i kontrast så är det inte helt fel att sätta dem i samma fack!
Nå, Gaudi!
Den Barcelonafödda Gaudis mest kända verk är nog kyrkan La sagrada familia, där bygget påbörjades på 1880-talet. För några år sedan var jag där, och den va inte färdigbyggd... :)
Här ser man tydligt både nya och gamla delar av kyrkan.
Gaudi använde sig visst inte av skisser i sitt arbete, utan gjorde hellre avancerade modeller och geometriska istallationer för att skapa sin arkitektur. Som besökare kunda man se in i verkstan.
Med inspiration från nygotiken skapade han en egen stil som senare utvecklades till något av en modern barock! Det finns knappt några raka former i arkitekturen och det är svårt att tänka sig att detta är mer än hundra år gammalt!
I början av 1900-talet var redan flera av de kända byggnader och miljöer uppförda runt om i Barcelona.
Ovan är taket på Casa Batllò som ligger mitt i stan. Det är ett "vanligt" bostadshus där man kan besöka en del som idag är museum.
En böljande trappa att traska upp och ned för!
Och dom välkända balkongerna från utsidan, lite läskiga är dom...
Jag gillar de många inslagen av mosaik i fasaden och på taken!
I Parc Güell finns mer mosaik att skåda på nära håll..
Parc Güell är också från tidigt 1900-tal och är från början ett bostadsprojekt i parkmiljö, men det är inte heller färdigbyggt... eller snarare, blev inte som det var tänkt. Ja, ekonomiska skäl?
Men några av husen som hann byggas finns kvar att se och gå in i.
Men det är ju en trevlig och otroligt inspirerande miljö att besöka! Med mastodontutsikt över Barcelona.
Övergiven i Hjärup?
Jag har åkt många vändor på gamla Lundavägen mellan Malmö och Lund och alltid undrat vad det här är för fin byggnad. Eller ja, jag gissar på att den har någon relation till bilar..
Övergiven byggnad i Hjärup, vad är dess öde? Nån som vet..
Eller förslag på vad man kan göra av den :) - flytta in i? öppna butik kanske!
