Perspektiv på Stockholm! och livet..
Jag köpte nyligen snyggutgåvan (2009) av klassiska Stadserien skriven av Per Anders Fogelström.
Det är 5 böcker som skrevs under 1960-talet.
Dessa skildrar Stockholm i romanform under en 100 års period från 1860 - 1965.
Huvudpersonerna är en familj i generationer som man får följa under den intressanta utvecklingen av Stockholm, från bonde och industrisamhälle till början av det moderna vi lever i idag.
Det är ju så intressant att läsa sånna skildringar av ens egen omgivning, där man känner till stadsdelar och gator och hur man ser dem idag - att det varit så mycket annorlunda för inte så länge sedan!
Man får ett otroligt perspektiv på sitt eget liv och hur bra och lätt vi har det.
Bara tanken på att tvingas jobba 12 timmar per dag, att få betalt i sprit som i sin tur dövar smärtan och stressen och livet tar slut lagom till 45 års dagen.
Att bo trångt och kallt utan rinnande vatten och se sitt barn dö i en idag helt vanlig sjukdom.
Att tycka färden mellan Odenplan och Slussen är ett allt för stort och dyrt projekt för att träffa en familjemedlem.
Nå, på tal om perspektiv!
Med de här romanerna i tanken blädrar jag lite i den superfina boken "Perspektiv på Stockholm" - en riktig coffetable book ;)
Tänkte visa lite bilder från boken med perspektiv
Så här såg det ut vid stora varvet och inloppet till Södermalm på 1860-talet. Uppe på Åsöberget var det ännu små träkåkar man bodde i och många hade sitt liv i detta område, att ta sig "in till stan" kanske man gjorde en gång per år.
Många bilder att jämföra då och nu finns i den här boken!
Nedan ser vi två Mursmäckor som arbetar med bygget av operan 1898. En mursmäcka var helt enkelt en kvinna som arbetade på byggen med att bära murbruk till murarna.
De här kvinnorna bodde en bit utanför stan i tomma lador, de gick barfota in till stan för att inte slita på skorna i onödan...
Nedan är en del av Södermalm från 1900.
I huset till höger bodde inte mindre än 14 personer mellan 3 och 60 år.
de arbetade bland annat som tvätterskor och i kakelfabrik.
Stockholm var fullt av fabriker som låg centralt, för bara 100 år sedan.
Många av arbetarna gick till och från jobbet, vilket kunde ta 1 timma enkel väg.
Så sent som 1927 såg det ut så här vid S:t Eriksbron, alltså inte så mycket av den stad vi ser idag utan snarare utkantsmark med oändliga fabriksbyggnader.
Ett demonstrationståg på Kungsgatan 1914, långt innan Elgiganten och Mc Donalds intog området.
Men ändå... inte så länge sen va!
Det är 5 böcker som skrevs under 1960-talet.
Dessa skildrar Stockholm i romanform under en 100 års period från 1860 - 1965.
Huvudpersonerna är en familj i generationer som man får följa under den intressanta utvecklingen av Stockholm, från bonde och industrisamhälle till början av det moderna vi lever i idag.
Det är ju så intressant att läsa sånna skildringar av ens egen omgivning, där man känner till stadsdelar och gator och hur man ser dem idag - att det varit så mycket annorlunda för inte så länge sedan!
Man får ett otroligt perspektiv på sitt eget liv och hur bra och lätt vi har det.
Bara tanken på att tvingas jobba 12 timmar per dag, att få betalt i sprit som i sin tur dövar smärtan och stressen och livet tar slut lagom till 45 års dagen.
Att bo trångt och kallt utan rinnande vatten och se sitt barn dö i en idag helt vanlig sjukdom.
Att tycka färden mellan Odenplan och Slussen är ett allt för stort och dyrt projekt för att träffa en familjemedlem.
Nå, på tal om perspektiv!
Med de här romanerna i tanken blädrar jag lite i den superfina boken "Perspektiv på Stockholm" - en riktig coffetable book ;)
Tänkte visa lite bilder från boken med perspektiv
Så här såg det ut vid stora varvet och inloppet till Södermalm på 1860-talet. Uppe på Åsöberget var det ännu små träkåkar man bodde i och många hade sitt liv i detta område, att ta sig "in till stan" kanske man gjorde en gång per år.
Många bilder att jämföra då och nu finns i den här boken!
Nedan ser vi två Mursmäckor som arbetar med bygget av operan 1898. En mursmäcka var helt enkelt en kvinna som arbetade på byggen med att bära murbruk till murarna.
De här kvinnorna bodde en bit utanför stan i tomma lador, de gick barfota in till stan för att inte slita på skorna i onödan...
Nedan är en del av Södermalm från 1900.
I huset till höger bodde inte mindre än 14 personer mellan 3 och 60 år.
de arbetade bland annat som tvätterskor och i kakelfabrik.
Stockholm var fullt av fabriker som låg centralt, för bara 100 år sedan.
Många av arbetarna gick till och från jobbet, vilket kunde ta 1 timma enkel väg.
Så sent som 1927 såg det ut så här vid S:t Eriksbron, alltså inte så mycket av den stad vi ser idag utan snarare utkantsmark med oändliga fabriksbyggnader.
Ett demonstrationståg på Kungsgatan 1914, långt innan Elgiganten och Mc Donalds intog området.
Men ändå... inte så länge sen va!
Passager
Passager är utmaningen i veckans hus bloggen just nu.
Passager kan ju se ut på många olika sätt och de mellan hus framträder ju mest.
Jag hittade några, mer nödvändiga för att smidigt ta sig mellan byggnader än arkitektoniskt intressanta..
Mellan Dramatens huvudbyggnad på Östermalm i Stockholm finns en passage till huset bakom, där bland annat lilla scenen ligger.
En likanande inglasad passag finns några kavarter bort, mellan husen som tillhör Handelsbankens kontor vid Kungsträdgården.
En intetsägande men säkert oumbärlig passage i Malmö, bakom Orkanen biblioteket vid hamnen..
Jag hittade också två passageliknande delar till ett postmodernistiskt bostadshus. Men dessa tillhör nog en och samma lägenhet. Det blir ju inte riktigt en passage då, men utvändigt uppfattas det ju annorlunda.
På Passagetemat måste jag också ta med en favorit passage i Stockholm. Den skiljer sig lite från temat då den finns inne i byggnaden och snarare gå mellan två gator än två byggnader.
Birger Jarlspassagen ligger som väntat vid Birger Jarlsgatan och löper genom huset till Smålandsgatan och Norrmalmstorg. Passagen är från 1890-talet och är samtidigt en liten galleria med butiker och caféer.
Det är en del inslag av nationalromantik med kryssvalv och kalkmålningar precis i början av ingången, som för tankarna till en medeltida kyrka.
Väl inne i passagen, som inte är särskillt lång, känns det som att komma till en annan stad!
Budapest, Paris, Wien, London?
Jag gillar det!
Passager kan ju se ut på många olika sätt och de mellan hus framträder ju mest.
Jag hittade några, mer nödvändiga för att smidigt ta sig mellan byggnader än arkitektoniskt intressanta..
Mellan Dramatens huvudbyggnad på Östermalm i Stockholm finns en passage till huset bakom, där bland annat lilla scenen ligger.
En likanande inglasad passag finns några kavarter bort, mellan husen som tillhör Handelsbankens kontor vid Kungsträdgården.
En intetsägande men säkert oumbärlig passage i Malmö, bakom Orkanen biblioteket vid hamnen..
Jag hittade också två passageliknande delar till ett postmodernistiskt bostadshus. Men dessa tillhör nog en och samma lägenhet. Det blir ju inte riktigt en passage då, men utvändigt uppfattas det ju annorlunda.
På Passagetemat måste jag också ta med en favorit passage i Stockholm. Den skiljer sig lite från temat då den finns inne i byggnaden och snarare gå mellan två gator än två byggnader.
Birger Jarlspassagen ligger som väntat vid Birger Jarlsgatan och löper genom huset till Smålandsgatan och Norrmalmstorg. Passagen är från 1890-talet och är samtidigt en liten galleria med butiker och caféer.
Det är en del inslag av nationalromantik med kryssvalv och kalkmålningar precis i början av ingången, som för tankarna till en medeltida kyrka.
Väl inne i passagen, som inte är särskillt lång, känns det som att komma till en annan stad!
Budapest, Paris, Wien, London?
Jag gillar det!
Kolla in byggnadskulturhistoria i färg!
Om man är intresserad av kulturhistorisk klassificering av byggnader så kan jag rekommendera Stockholm Stadsmuseums hemsida!
Här finns en detaljerad karta över Stockholm samt en del förortsområden, där olika färgkoder anger byggnader och områdens klassificering inom historia och kultur intressen. K-märkning som det också brukar kallas :)
Kolla in kartan här och navigera runt!
Här finns en detaljerad karta över Stockholm samt en del förortsområden, där olika färgkoder anger byggnader och områdens klassificering inom historia och kultur intressen. K-märkning som det också brukar kallas :)
Kolla in kartan här och navigera runt!
Tornur
Temat just nu för veckans hus bloggen är Tornur, ett lite annorlunda tema tycker jag!
Ofta är de inte alltid tillförlitliga längre, dessa allmäna klockor. Jag brukar då inte lita på dem :)
Det är ju väldigt vanligt med tornur tillhörande alla kyrkor som finns i städer tillexempel, men jag har valt några Stockholmsbaserade alternativ till dem! Och alla fungerar de!
Vid Nybroplan hittar vi Tornbergs klocka (eller ur), denna passerar jag varje dag nu.
Det är ett ståtligt litet tornur tycker jag, eller kolonnur kan man ju också kalla det!
Uret är placerat på en dorisk kolonn och står här sedan 1916.
Det heter Tornbergs just för att urmakare Tornberg skänkte uret till Stockholm stad.
Inte så långt ifrån Nybroplan finner man den klassiska NK klockan, ett välkänt riktmärke i stan.
Jag gillar verkligen den här neonskylts klockan som snurrar runt :)
Ena sidan i rött med klockan och andra sidan i grönt med NK loggan.
Ursprungligen är NK klockan från 1939 och fanns vid Brunkebergstorg i närheten av NK, se bild här. Efter nedmontering av det telefontorn den tillhörde har den efter en vilopaus fått sin nuvarande plats sedan 1964.
Ytterligare en välkänd klocka är ju egentligen inget tornur, det är mer ett hissur!
Hissen som inte längre är driftsäker är stängd sedan förra året.
Men digitalklockan, som också har temperaturvisning, är tillförlitlig. Den här klockan har jag också en långvarig relation till då jag bodde i Nacka och kom in till Slussen med bussen varje dag :)
Ofta är de inte alltid tillförlitliga längre, dessa allmäna klockor. Jag brukar då inte lita på dem :)
Det är ju väldigt vanligt med tornur tillhörande alla kyrkor som finns i städer tillexempel, men jag har valt några Stockholmsbaserade alternativ till dem! Och alla fungerar de!
Vid Nybroplan hittar vi Tornbergs klocka (eller ur), denna passerar jag varje dag nu.
Det är ett ståtligt litet tornur tycker jag, eller kolonnur kan man ju också kalla det!
Uret är placerat på en dorisk kolonn och står här sedan 1916.
Det heter Tornbergs just för att urmakare Tornberg skänkte uret till Stockholm stad.
Inte så långt ifrån Nybroplan finner man den klassiska NK klockan, ett välkänt riktmärke i stan.
Jag gillar verkligen den här neonskylts klockan som snurrar runt :)
Ena sidan i rött med klockan och andra sidan i grönt med NK loggan.
Ursprungligen är NK klockan från 1939 och fanns vid Brunkebergstorg i närheten av NK, se bild här. Efter nedmontering av det telefontorn den tillhörde har den efter en vilopaus fått sin nuvarande plats sedan 1964.
Ytterligare en välkänd klocka är ju egentligen inget tornur, det är mer ett hissur!
Hissen som inte längre är driftsäker är stängd sedan förra året.
Men digitalklockan, som också har temperaturvisning, är tillförlitlig. Den här klockan har jag också en långvarig relation till då jag bodde i Nacka och kom in till Slussen med bussen varje dag :)
Byggnadsminne(n)
Ojoj! Senaste utmaningen i Veckans hus bloggen missade jag - hur kunde jag! :)
Nå, denna gång är jag ute i god tid för temat som sträcker sig över två veckor.
Byggnadsminne står på tapeten och är ett återkommande tema i bloggen.
Senast var i mars och då valde jag att skriva om medeltida Borgeby i Skåne.
Denna gång håller jag mig till Stockholm och kan faktiskt inte begränsa mig till ett objekt, jag kör på flera!
Men först repeterar vi vad ett byggnadsminne innebär, så här skrev jag sist;
Byggnader, miljöer och anläggningar som anses ha ett särskillt kulturhistorisk värde kan bli klassade som ett byggnadsminne.
Anledningen är att bevara spår av historien för samtiden och framtiden. Byggnader som då representerar en viss epok på ett utmärkande vis, kan alltså verka som en förmedling mellan då och nu.
Just nu jobbar jag vid Nybrokajen så jag bestämde mig för att kolla upp byggnadsminnen i krokarna.
Jag fann en hel massa, både kändisar och doldisar.
Jag skippar kändisarna denna gång och tänkte presentera några mindre uppmärksammade byggnadsminnen!
Sex intressanta byggnader från olika epoker på en ganska liten area.
De har väldigt skilda uttryck i arkitekturen och för att göra det hela lite roligt har jag trixat till bilderna i min smartphone! Vi börjar med äldst först, men kolla in kartan förts för att lokalisera platserna!
Fersenska palatset
Har anor från 1630 -talet och var under 1700-talet bostad för von Fersen familjen, där av namnet.
Idag tillhör palatset Handelsbanken som upptar flera kvarter i närheten.
Fersenska palatsets arkitektur är i barockstil och består av flera byggnader, där Terrassen är den mest iögonfallande och ses från Strömbron med Gamla stan i ryggen.
Detta byggnadsminne är ju i och för sig ingen doldis, de flesta har spatserat förbi här!
Men palatsets baksida har färre sett, ja egentligten framsidan då entrén ligger uppe på Blasieholmstorget om man följer muren och den nyare tillbyggnaden om höger.
En ganska ståtlig fasad med mycket Barocka uttryck.
Mannen med storhetsvansinne, Helgo Zettervall, har haft ett finger med i utformningen av Fersenska palatset.
Det känns som att innergården är väldigt mycket 1800-tals romantik, lite sagoslott över det hela!
Granne med Fersenska palatset och bakom Grand Hotel, längs med Blasieholmsgatan hittar vi nästa byggnadsminne i Barockstil,
Bååtska palatset som uppfördes under 1660-talet, med Nicodemus Tessin d.ä som arkitekt.
Till utsidan en väldig doldis i staden! Här passerar man sällan och oftast i förbi farten med bil.
Men jag har lite insideinformation från denna byggnad! - Här finns mer än vad man kan tro.
Förutom delen från 1600-talet består palatset även av en ganska stor tillbyggnad mot Nybrokajen, från 1800-talet.
Sedan 1870-talet huserar Svenska frimurar orden här och hela komplexet visar sal på sal på sal... i olika stilar.
Här finns allt från barock himlar med krussidullstuck till träinklädda hallar från 1960-talet.
Det ståtligaste må vara Riddarsalen, utformad som en treskeppig basilika i sann 1800-tals romantik! Gotiska stildrag, målad marmorimmitation och riddarsköldar regerar i överdåd, om man vill kan man ta en tjuvtitt här ;)
Går man sedan ned mot Nybrokajen passerar man ytterligare ett byggnadsminne, som består av delar från olika tider.
Vad som kallas Utrikesministerhotellet passerade jag två musikaliska killar..
Idag huserar Kungliga musikaliska akademien i denna 1600-tals byggnad som ligger längs med Blasieholmstorget.
På den mysiga innergården når man också Stallet som är en liten lokal för folk och världsmusik event.
Ut mot Nybrokajen ligger "gamla Ackis" (Kungliga musikaliska akademien) och idag konsertlokalen Nybrokajen 11. Byggnaden är från 1877 och påmminer lite om en skola från samma era. Ja, det var ju den högre musikutbildningen som inrymdes här förr i tiden :)
De stora fönstren visar var den stora musiksalen/aulan ligger.
Vidare mot Berzelii park kan man göra en avstickare på Wahrendorffsgatan för att se Stockholms Synagoga från 1870-talet.
Med influenser från Mellanösternantik känns det här som en väldigt exotiskt inslag, men ett inklämt och bortglömdt byggnadsminne..
På andra sidan Berzelii park vid hektiska Hamngatan ligger det lite mer kända Hallwylska palatset, som de flesta passerat men kanske inte kollat in närmare.
Makarna von Hallwyl lät uppföra palatset under 1890-talet, då dom tröttnade på att bo i Fersenska palatset som vi ju vet ligger ett stenkast där ifrån.
Detta byggnadsminne är som Synagogan också exotiskt i arkitekturen vars fassad påminner om ett venetianskt renässans palats.
Men bakom fasaden lurar många för tiden då det uppfördes nymodigheter, elektricitet, rinnande vatten och hissar!
Idag kan man besöka Hallwylsa museet här, för att se hemmet.
Som sista anhalt på byggnadsminnespromendaden runt Nybroviken är Kungliga Hovstallet.
Detta är mer ett komplex då det tar upp ett helt kvarter strax bakom Dramaten.
Hovstallet byggdes under 1890-talet i sann borgromantik med tinnar och torn, ett uttryck som ofta användes för att försköna instanser som detta. Idag ser man ju såklart annorlunda på bygget, jag gillar 1800-tals tegel!
Denna del vetter mot Riddargatan och är själva stalldelen med spiltor och ridhus. Där hästarna huserar är väggarna målade i marmorimmitation vilket förbättras årligen!
Vidare finns en smedja och garage för dagens bilar samt alla vagnar till hästkortegerna. En stor innergård med fontän och grusplan avslutas med den del mot Väpnargatan som består av ett 40 tal lägenheter. Ja, det kan man inte tro, men det bor folk på Hovstallet :)
Så lämnar jag Hovstallet och funderar på om också dagens Musikmuseum är ett byggnadsminne.......
Men det får räcka för nu!
Nå, denna gång är jag ute i god tid för temat som sträcker sig över två veckor.
Byggnadsminne står på tapeten och är ett återkommande tema i bloggen.
Senast var i mars och då valde jag att skriva om medeltida Borgeby i Skåne.
Denna gång håller jag mig till Stockholm och kan faktiskt inte begränsa mig till ett objekt, jag kör på flera!
Men först repeterar vi vad ett byggnadsminne innebär, så här skrev jag sist;
Byggnader, miljöer och anläggningar som anses ha ett särskillt kulturhistorisk värde kan bli klassade som ett byggnadsminne.
Anledningen är att bevara spår av historien för samtiden och framtiden. Byggnader som då representerar en viss epok på ett utmärkande vis, kan alltså verka som en förmedling mellan då och nu.
Just nu jobbar jag vid Nybrokajen så jag bestämde mig för att kolla upp byggnadsminnen i krokarna.
Jag fann en hel massa, både kändisar och doldisar.
Jag skippar kändisarna denna gång och tänkte presentera några mindre uppmärksammade byggnadsminnen!
Sex intressanta byggnader från olika epoker på en ganska liten area.
De har väldigt skilda uttryck i arkitekturen och för att göra det hela lite roligt har jag trixat till bilderna i min smartphone! Vi börjar med äldst först, men kolla in kartan förts för att lokalisera platserna!
Fersenska palatset
Har anor från 1630 -talet och var under 1700-talet bostad för von Fersen familjen, där av namnet.
Idag tillhör palatset Handelsbanken som upptar flera kvarter i närheten.
Fersenska palatsets arkitektur är i barockstil och består av flera byggnader, där Terrassen är den mest iögonfallande och ses från Strömbron med Gamla stan i ryggen.
Detta byggnadsminne är ju i och för sig ingen doldis, de flesta har spatserat förbi här!
Men palatsets baksida har färre sett, ja egentligten framsidan då entrén ligger uppe på Blasieholmstorget om man följer muren och den nyare tillbyggnaden om höger.
En ganska ståtlig fasad med mycket Barocka uttryck.
Mannen med storhetsvansinne, Helgo Zettervall, har haft ett finger med i utformningen av Fersenska palatset.
Det känns som att innergården är väldigt mycket 1800-tals romantik, lite sagoslott över det hela!
Granne med Fersenska palatset och bakom Grand Hotel, längs med Blasieholmsgatan hittar vi nästa byggnadsminne i Barockstil,
Bååtska palatset som uppfördes under 1660-talet, med Nicodemus Tessin d.ä som arkitekt.
Till utsidan en väldig doldis i staden! Här passerar man sällan och oftast i förbi farten med bil.
Men jag har lite insideinformation från denna byggnad! - Här finns mer än vad man kan tro.
Förutom delen från 1600-talet består palatset även av en ganska stor tillbyggnad mot Nybrokajen, från 1800-talet.
Sedan 1870-talet huserar Svenska frimurar orden här och hela komplexet visar sal på sal på sal... i olika stilar.
Här finns allt från barock himlar med krussidullstuck till träinklädda hallar från 1960-talet.
Det ståtligaste må vara Riddarsalen, utformad som en treskeppig basilika i sann 1800-tals romantik! Gotiska stildrag, målad marmorimmitation och riddarsköldar regerar i överdåd, om man vill kan man ta en tjuvtitt här ;)
Går man sedan ned mot Nybrokajen passerar man ytterligare ett byggnadsminne, som består av delar från olika tider.
Vad som kallas Utrikesministerhotellet passerade jag två musikaliska killar..
Idag huserar Kungliga musikaliska akademien i denna 1600-tals byggnad som ligger längs med Blasieholmstorget.
På den mysiga innergården når man också Stallet som är en liten lokal för folk och världsmusik event.
Ut mot Nybrokajen ligger "gamla Ackis" (Kungliga musikaliska akademien) och idag konsertlokalen Nybrokajen 11. Byggnaden är från 1877 och påmminer lite om en skola från samma era. Ja, det var ju den högre musikutbildningen som inrymdes här förr i tiden :)
De stora fönstren visar var den stora musiksalen/aulan ligger.
Vidare mot Berzelii park kan man göra en avstickare på Wahrendorffsgatan för att se Stockholms Synagoga från 1870-talet.
Med influenser från Mellanösternantik känns det här som en väldigt exotiskt inslag, men ett inklämt och bortglömdt byggnadsminne..
På andra sidan Berzelii park vid hektiska Hamngatan ligger det lite mer kända Hallwylska palatset, som de flesta passerat men kanske inte kollat in närmare.
Makarna von Hallwyl lät uppföra palatset under 1890-talet, då dom tröttnade på att bo i Fersenska palatset som vi ju vet ligger ett stenkast där ifrån.
Detta byggnadsminne är som Synagogan också exotiskt i arkitekturen vars fassad påminner om ett venetianskt renässans palats.
Men bakom fasaden lurar många för tiden då det uppfördes nymodigheter, elektricitet, rinnande vatten och hissar!
Idag kan man besöka Hallwylsa museet här, för att se hemmet.
Som sista anhalt på byggnadsminnespromendaden runt Nybroviken är Kungliga Hovstallet.
Detta är mer ett komplex då det tar upp ett helt kvarter strax bakom Dramaten.
Hovstallet byggdes under 1890-talet i sann borgromantik med tinnar och torn, ett uttryck som ofta användes för att försköna instanser som detta. Idag ser man ju såklart annorlunda på bygget, jag gillar 1800-tals tegel!
Denna del vetter mot Riddargatan och är själva stalldelen med spiltor och ridhus. Där hästarna huserar är väggarna målade i marmorimmitation vilket förbättras årligen!
Vidare finns en smedja och garage för dagens bilar samt alla vagnar till hästkortegerna. En stor innergård med fontän och grusplan avslutas med den del mot Väpnargatan som består av ett 40 tal lägenheter. Ja, det kan man inte tro, men det bor folk på Hovstallet :)
Så lämnar jag Hovstallet och funderar på om också dagens Musikmuseum är ett byggnadsminne.......
Men det får räcka för nu!
P-hus
Denna vecka är det ett lite tuffare tema i Veckans Hus bloggen, nämligen P-hus!
Detta nödvändiga och ofta hatade byggnadskomplex som hör till varje stad.
Många av P-husen som ligger centralt idag kom till under en tid då bilismen ökade fort och sågs som framtiden
- alla skulle åka bil överallt och därför behövdes parkeringsmöjligheter i centrum.
Under 1960 talet revs många äldre stadsdelar i så gott som alla städer i Sverige, till förmån för den nya fräscha framtidsoptimistiska arkitekturen som idag ofta ses som fult!
Jag tycker snarare att det är spännande med "betongarkitekturen" - det tar också en intressant del i vår historia!
Inslag från P-hus Parkaden i Stockholm utlyses av Veckans hus!
Och det är också ett av de första jag kom att tänka på när jag såg temat för den här veckan.
Parkaden ligger mitt i smeten i Stockholm, granne med NK, och är ritad av arkitekten Hans Asplund.
Det har idag plats för 800 bilar och är ett gott exempel på framtidsandan för bilismen i staden.
Fasaden har ett riktigt myller av former och mönster!
Trots att jag har passerat det här komplexet så många gånger, är det först för något år sedan jag fick upp ögonen för Parkaden och arkitekturen.
I Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur nummer 2:10 är temat På Väg. Här finns en fin artikel om just Parkaden och utformningen.
Stockholms stadsmuseum har för några år sedan gett Parkaden en blåmärkning, den högsta kulturhistoriska klassificeringen.
Det verkar vara en het debatt kring detta, då många inte förstår storheten i detta anskrämliga verk!
Parkaden har bland annat röstats fram som Stockholms fulaste byggnad.
Det planerades visst för 20 p-hus i centrala Stockholm under 1960-talet. Parkaden är det enda oförstörda som finns kvar!
Det som gör Parkaden speciell är den pelarlösa konstruktionen och sluttande våningsplan som för bilarna uppåt.
Utfarten sker i en spiralformad del på baksidan.
Även problemet med att komma ihåg var tusan man parkerade bilen har Asplund löst genom utformingen av fasaden, för tittar man närmare förstår man att varje våningsplan markeras med siffrorna i fasaden.
Riktigt snyggt och fiffigt!
Jag såg också vid fotgängaringången till Parkaden, att det karaktäristiska siffermönstret återgetts på glasdörren.
Det framhäver ju den kulturhistoriska betydelse än mer!
Ett annat P-hus som jag länge tänkt på att ha med i bloggen är det fristående vita vid Telefonplan.
Jag passerar detta varje gång jag åker tunnelbana och tycker att det är skitsnyggt!
Under 1930 talet började LM Ericssons nya område för telefontillverkning växa fram söder om Stockholm och fabriken stod färdig 1948.
Det är ett ganska stort område som idag fått en nystart och sjuder av kreativitet! Byggnaderna används bland annat till kontor, utbildning, träning, restauranger och bostäder för studenter.
Det är svårt att hitta något faktamässigt om just P-huset här, men arkitekturen är lik den äldre delen av telefonfabriken, till exempel är fönstren stora och det finns en lätthet i byggnaden. Funktionalism!
Här är en vy från P-huset mot fabriks och kontorsdelen.
trapphuset till P-däcken
Tunnelbanestation Telefonplan invigdes först 1964, så jag antar att detta P-hus byggdes i samband med fabriken för alla anställda. Det var ju det här med det bilburna samhället!
Jag har inte varit så här på nära håll tidigare, det känns som ett ganska övergivet P-hus..
Det finns plats för 450 bilar här, men inte en enda var där när jag va på plats..
Detta nödvändiga och ofta hatade byggnadskomplex som hör till varje stad.
Många av P-husen som ligger centralt idag kom till under en tid då bilismen ökade fort och sågs som framtiden
- alla skulle åka bil överallt och därför behövdes parkeringsmöjligheter i centrum.
Under 1960 talet revs många äldre stadsdelar i så gott som alla städer i Sverige, till förmån för den nya fräscha framtidsoptimistiska arkitekturen som idag ofta ses som fult!
Jag tycker snarare att det är spännande med "betongarkitekturen" - det tar också en intressant del i vår historia!
Inslag från P-hus Parkaden i Stockholm utlyses av Veckans hus!
Och det är också ett av de första jag kom att tänka på när jag såg temat för den här veckan.
Parkaden ligger mitt i smeten i Stockholm, granne med NK, och är ritad av arkitekten Hans Asplund.
Det har idag plats för 800 bilar och är ett gott exempel på framtidsandan för bilismen i staden.
Fasaden har ett riktigt myller av former och mönster!
Trots att jag har passerat det här komplexet så många gånger, är det först för något år sedan jag fick upp ögonen för Parkaden och arkitekturen.
I Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur nummer 2:10 är temat På Väg. Här finns en fin artikel om just Parkaden och utformningen.
Stockholms stadsmuseum har för några år sedan gett Parkaden en blåmärkning, den högsta kulturhistoriska klassificeringen.
Det verkar vara en het debatt kring detta, då många inte förstår storheten i detta anskrämliga verk!
Parkaden har bland annat röstats fram som Stockholms fulaste byggnad.
Det planerades visst för 20 p-hus i centrala Stockholm under 1960-talet. Parkaden är det enda oförstörda som finns kvar!
Det som gör Parkaden speciell är den pelarlösa konstruktionen och sluttande våningsplan som för bilarna uppåt.
Utfarten sker i en spiralformad del på baksidan.
Även problemet med att komma ihåg var tusan man parkerade bilen har Asplund löst genom utformingen av fasaden, för tittar man närmare förstår man att varje våningsplan markeras med siffrorna i fasaden.
Riktigt snyggt och fiffigt!
Jag såg också vid fotgängaringången till Parkaden, att det karaktäristiska siffermönstret återgetts på glasdörren.
Det framhäver ju den kulturhistoriska betydelse än mer!
Ett annat P-hus som jag länge tänkt på att ha med i bloggen är det fristående vita vid Telefonplan.
Jag passerar detta varje gång jag åker tunnelbana och tycker att det är skitsnyggt!
Under 1930 talet började LM Ericssons nya område för telefontillverkning växa fram söder om Stockholm och fabriken stod färdig 1948.
Det är ett ganska stort område som idag fått en nystart och sjuder av kreativitet! Byggnaderna används bland annat till kontor, utbildning, träning, restauranger och bostäder för studenter.
Det är svårt att hitta något faktamässigt om just P-huset här, men arkitekturen är lik den äldre delen av telefonfabriken, till exempel är fönstren stora och det finns en lätthet i byggnaden. Funktionalism!
Här är en vy från P-huset mot fabriks och kontorsdelen.
trapphuset till P-däcken
Tunnelbanestation Telefonplan invigdes först 1964, så jag antar att detta P-hus byggdes i samband med fabriken för alla anställda. Det var ju det här med det bilburna samhället!
Jag har inte varit så här på nära håll tidigare, det känns som ett ganska övergivet P-hus..
Det finns plats för 450 bilar här, men inte en enda var där när jag va på plats..
Svart eller påklätt
Snart är sommaren över och då kan vi glädjas åt att Veckans Hus bloggen är tillbaks på just veckovisa temauppdrag för oss "hustokiga" :)
Sommarens sista månadslånga uppdrag är - Svart eller påklätt
Ett ämne som jag klurat på, specielt den påklädda delen! Lite utmaning ville jag ha i letandet efter lämpliga byggnader.
Men vi börjar med de svarta!
Jag tycker att många nya hus får en svart kulör nu, det är snyggt och bryter av mot de annars ljusa husen som ofta dominerar.
Här är ett pågående bygge i Hägersten och fasadmaterialet är inte tegel som man kan tro, det består av färdiggjorda byggsatser som sätts ihop. Ett tips är att titta närmare på ett liknande hus för att förstå principen ;)
Det är också häftiga fönster här som gör fasaden levande!
Vidare på min Hägerstenstur cyklade jag förbi Konstfack vid Telefonplan och fann ett fint svart hus.
Jag tänkte att detta hus var nybyggt, men jag blir osäker nu.. Hur som helst har det inte varit svart från början om det nu är äldre.
I anslutning ligger iallafall Konstfacks lokaler som ursprungligen byggdes på 1930 talet för LM Ericsson och telefonfabriken där Konstfack nu huserar.
En närmare bild på den snygga fasaden.
Här kan man se fler bilder av den mattsvarta byggnaden!
Här fick jag också till temat Svart och Påklätt i en och samma bild :)
Vidare i villaområdet Herrängen hittade jag två hus nära varandra, ett grönskande påklätt och ett svart i trä.
Om än en lite otydligt och mest solinklädd bild från Slussen. Här finns en byggnad från typ 1960-talet som är inklätt av blandannat skyltar och utanpåliggande solskydd.
Sist men inte minst!
Maximalt inklädda byggnader på Times Square i New York där vi var i maj.
En dagsbild och en kvällsbild för maxad upplevelse!
Sommarens sista månadslånga uppdrag är - Svart eller påklätt
Ett ämne som jag klurat på, specielt den påklädda delen! Lite utmaning ville jag ha i letandet efter lämpliga byggnader.
Men vi börjar med de svarta!
Jag tycker att många nya hus får en svart kulör nu, det är snyggt och bryter av mot de annars ljusa husen som ofta dominerar.
Här är ett pågående bygge i Hägersten och fasadmaterialet är inte tegel som man kan tro, det består av färdiggjorda byggsatser som sätts ihop. Ett tips är att titta närmare på ett liknande hus för att förstå principen ;)
Det är också häftiga fönster här som gör fasaden levande!
Vidare på min Hägerstenstur cyklade jag förbi Konstfack vid Telefonplan och fann ett fint svart hus.
Jag tänkte att detta hus var nybyggt, men jag blir osäker nu.. Hur som helst har det inte varit svart från början om det nu är äldre.
I anslutning ligger iallafall Konstfacks lokaler som ursprungligen byggdes på 1930 talet för LM Ericsson och telefonfabriken där Konstfack nu huserar.
En närmare bild på den snygga fasaden.
Här kan man se fler bilder av den mattsvarta byggnaden!
Här fick jag också till temat Svart och Påklätt i en och samma bild :)
Vidare i villaområdet Herrängen hittade jag två hus nära varandra, ett grönskande påklätt och ett svart i trä.
Om än en lite otydligt och mest solinklädd bild från Slussen. Här finns en byggnad från typ 1960-talet som är inklätt av blandannat skyltar och utanpåliggande solskydd.
Sist men inte minst!
Maximalt inklädda byggnader på Times Square i New York där vi var i maj.
En dagsbild och en kvällsbild för maxad upplevelse!
Nödutgång
Nödutgångar; trappor man normalt inte använder, trappor man inte vill ska behöva användas!
I sommar är tiden för temauppdragen i Veckans hus bloggen lite längre, en månad.
Jag har inte deltagit något under sommaren, men nu är jag igång igen!
Den välkända Amerikanska stilen på nödutgångar/brandtrappor, där de sicksackar sig längs fasaden mot huvudgatan, är inget man ser i Sverige direkt!
Men Hedwig hade ett Norrköpingsexempel i Veckans Hus, snyggt!
Jag var nyligen i New York och fångade några egna snygga exempel.
Den ovan i ett perspektiv underifrån.
Här nedan är bostadshus i Brooklyn, ännu lite ruffigt och tuffigt. Men vilka fint utsmyckade fasader ändå och brandtrapporna som hård kontrast till!
På Skeppsholmen i Stockholm, flottans ö, finns en rad gamla byggnader.
Längs hamndelen nedanför Moderna museet ligger några gula hus med snygga nödutgångar.
Bilden blev väldigt mystisk :)
Åh så en alternativ nödutgång för katten, då den fått nog av sina inneboende människor?
Glasskiosk NYC
Glasskiosk, live från New York city!
Veckans tema i Veckans Hus bloggen är glasskiosk.
Eftersom jag är i New York nu så kommer mitt bidrag från Columbus Circle, nära Central park där vi bor.
Denna glasskiosk är ju inte någon byggnad, men det är å andra sidan en vanlig syn här som passar utmaningen! Glassförsäljning genom bil, som ofta står parkerade i en gatukorsning, har vi sett mer frekvent än traditionella glasskiosker eller butiker.
Det är också bara mjukglass som säljs i dom här! Vi har inte provat än...
Västra hamnen 10 år!
Idag för 10 år sedan öppnade den internationella bostadsmässan Bo01 i Malmös Västra Hamnen.
En helt ny modern stadsdel i den lilla storstaden Malmö!
Västra hamnens, och hela Malmö för den delen, främsta landmärke är ju Turning Torso.
Byggstart var år 2001 och 4 år senare sträcker sig 190 meter skyskrapa upp i himlen!
Detta är ett av europas högsta bostadshus, arkitekten är spanske Santiago Calatrava.
Arkitekturen i Västra hamnen är väldigt varierad, i vissa delar känns den nästan kontinental och en känsla av medelhavet infinner sig under varma sommardagar då man passerar kvarteret med de vitputsade husen!
En del futuristiska hus syns här och där, ett växthus format som ett ägg och bostadsdelar som lådor.
Västra hamnen har sedan tidigare en lång historia som industri- och varvs hamn.
Många byggnader finns kvar sedan den tiden, vissa från 1800-talet!
Jag gillar blandningen av arkitektur och verksamhet som växer fram här, det känns att variationen i nya stadsdelar är viktigt för den moderna planeringen.
Svt och Malmö Högskola är två stora verksamheter i hamnen.
En utställning om Bo01 området finns mellan 17 maj - 22 juni. Läs mer här
En helt ny modern stadsdel i den lilla storstaden Malmö!
Västra hamnens, och hela Malmö för den delen, främsta landmärke är ju Turning Torso.
Byggstart var år 2001 och 4 år senare sträcker sig 190 meter skyskrapa upp i himlen!
Detta är ett av europas högsta bostadshus, arkitekten är spanske Santiago Calatrava.
Arkitekturen i Västra hamnen är väldigt varierad, i vissa delar känns den nästan kontinental och en känsla av medelhavet infinner sig under varma sommardagar då man passerar kvarteret med de vitputsade husen!
En del futuristiska hus syns här och där, ett växthus format som ett ägg och bostadsdelar som lådor.
Västra hamnen har sedan tidigare en lång historia som industri- och varvs hamn.
Många byggnader finns kvar sedan den tiden, vissa från 1800-talet!
Jag gillar blandningen av arkitektur och verksamhet som växer fram här, det känns att variationen i nya stadsdelar är viktigt för den moderna planeringen.
Svt och Malmö Högskola är två stora verksamheter i hamnen.
En utställning om Bo01 området finns mellan 17 maj - 22 juni. Läs mer här
Körsbärsberget i Malmö
I Malmö finns en stadsdel som heter Kirseberg, kanske lite svåruttalat för nån som inte kan Malmöitiska :)
- Kirseberg uttalas med tje-ljud.
Namnet Kirseberg tros syfta på körsbärsträd som tidigare funnit i detta området,som ligger på en höjd, innan staden växte.
Kirsebergsstaden är en charmigt samling hus från förra sekelskiftet.
Det är både flerfamiljshus i tegel och små gårdshus med putsad fasad.
Området byggdes då staden och dess nya liv expanderade. Det är inte långt ifrån dagens centrum i Malmö, men ännu känns det som att Kirseberg räknas till "förorten" om man nu kan säga så om Malmö?
Jag bodde i närheten under min Malmötid och promenerade ofta igenom detta!
Nu ångrar jag att jag inte fotat detta mer! för de få bilder jag finner i mitt arkiv visar inte hela härligheten och den stora variationen av byggnadsstilar.
De flesta husen är bra och stilmässigt renoverade, men...
När jag tittade lite närmare på en byggnad fann jag en mindre lyckad detalj.
Korsvirkeshus är ju en klassiker i Skåne, men här har ju någon fått det lite om bakfoten va!
Nästa gång jag är i Malmö, så ska jag besöka Kirseberg och titta ännu närmare och fota ännu mer!
- Kirseberg uttalas med tje-ljud.
Namnet Kirseberg tros syfta på körsbärsträd som tidigare funnit i detta området,som ligger på en höjd, innan staden växte.
Kirsebergsstaden är en charmigt samling hus från förra sekelskiftet.
Det är både flerfamiljshus i tegel och små gårdshus med putsad fasad.
Området byggdes då staden och dess nya liv expanderade. Det är inte långt ifrån dagens centrum i Malmö, men ännu känns det som att Kirseberg räknas till "förorten" om man nu kan säga så om Malmö?
Jag bodde i närheten under min Malmötid och promenerade ofta igenom detta!
Nu ångrar jag att jag inte fotat detta mer! för de få bilder jag finner i mitt arkiv visar inte hela härligheten och den stora variationen av byggnadsstilar.
De flesta husen är bra och stilmässigt renoverade, men...
När jag tittade lite närmare på en byggnad fann jag en mindre lyckad detalj.
Korsvirkeshus är ju en klassiker i Skåne, men här har ju någon fått det lite om bakfoten va!
Nästa gång jag är i Malmö, så ska jag besöka Kirseberg och titta ännu närmare och fota ännu mer!
