Kakelugnar
Vilken lyckträff när jag såg att kakelugnar är aktuellt tema på veckans hus bloggen!
jag har haft ett inlägg på ämnet på gång länge, men inte kommit till skott än.
Det finns nämligen ett gäng kakelugnar på kontoret där jag jobbar just nu, det är svårt att slita blicken från dem,
så, Nu kör vi!
Huset där dessa finns i är beläget centralt i Stockholm, vid Nybroplan, och jag gissar sen tidigare tidsåldern till 1880-tal. Det har funnits minst fem kakelugnar på våningen jag sitter, fyra står där än idag, en i varje rum.
Nu när veckans hus utmanar kakelugnskunnandet, var jag tvungen att göra lite efterforskning på kakelugnarnas utseende och material. Jag hittade lite men mer information än jag kunde ana var relevant för just dessa.
På Stockholms Länsmuseums hemsida finns en del att hämta om äldre kakelugnar, både i bild och illustration.
Läser om de industriellt tillverkade kakelugnarna från 1800-talets mitt, gjorda för att passa i bostäderna för stadens borgerliga ideal. Jag hittar genast något som stämmer in på mina kakelugnar!
Vi börjar i "stora salen" -
Här står en ståtlig kakelugn i nyrenässansstil i naturnära färgsättning. Luckan för eldning, ugnens huvudsakliga uppgift, ser försvinnande liten ut! Här har man inte sparat in på krutet.
Kakelplattorna är tillverkade enligt en mall för att mönsterpassas då de sätts på plats.
Kakelugnar från denna tid har en ny typ av glasyr i tillverkningen kallad Majolikaglasyr, vilken är metallbaserad och ofta går i gröna, bruna och blå nyanser.
På Stockholms länsmuseums sidan fann jag också just denna kakelugn illustrerad!
Vidare i rummet där jag har mitt skrivbord finns den här kakelugnen, svår att slita blicken från!
Den här känns svårplacerad dock.. till mönstret känns den som något åt Nybarock eller Nyrokoko hållet, men i färgsättningen närmar vi oss mer Jugend.
Jag har inte fått någon riktig pejl på denna, men fin är den!
Funderar även på spegeln som är infälld, hur var det egentligen från början??
Två av kakelugnarna har en spegel infälld.
Den här nedan är även väldigt glamourig i sitt utseende! Det måste va den där Majolikaglasyren som skapar skimmer i färgen!
I ett mindre rum står också en lite mindre kakelugn. denna har också har en annan form - klassiskt rund, lite som ett vakttorn!
Den är orättvist inklämd mellan möbler och kontorsmaterial.. dammig och dann är den också..
Den här blå kakelugnen visade sig också ha en snarlik illustration på Stockholms Länsmuseums hemsida!
Dock utan kupolen i topp.
Och tittar man närmare på mönstret så måste jag ju säga att det stämmer!
Den mörka färgtonen måste ju också skvallra om att det är ett herrum man befinner sig i.
Under slutet av 1800-talet hade man en inredningsstil som idag skulle kännas väldigt mörk och tung.
Idag står ju dessa pjäsen i stor kontrast till rummens ljusa färgsättning och inga tunga sametsgardiner finns här. Jag undrar hur de upplevdes i ursprungsinredningen och vad man gjorde i rummen...
På Stockholms stadsmuseum pågår också ett omfattande arbete med inventering och tillvaratagende av Svenska kakellugnar från 1700-1900-talen - det sägs vara världens största och välbevarade samling!
Läs mer här.
jag har haft ett inlägg på ämnet på gång länge, men inte kommit till skott än.
Det finns nämligen ett gäng kakelugnar på kontoret där jag jobbar just nu, det är svårt att slita blicken från dem,
så, Nu kör vi!
Huset där dessa finns i är beläget centralt i Stockholm, vid Nybroplan, och jag gissar sen tidigare tidsåldern till 1880-tal. Det har funnits minst fem kakelugnar på våningen jag sitter, fyra står där än idag, en i varje rum.
Nu när veckans hus utmanar kakelugnskunnandet, var jag tvungen att göra lite efterforskning på kakelugnarnas utseende och material. Jag hittade lite men mer information än jag kunde ana var relevant för just dessa.
På Stockholms Länsmuseums hemsida finns en del att hämta om äldre kakelugnar, både i bild och illustration.
Läser om de industriellt tillverkade kakelugnarna från 1800-talets mitt, gjorda för att passa i bostäderna för stadens borgerliga ideal. Jag hittar genast något som stämmer in på mina kakelugnar!
Vi börjar i "stora salen" -
Här står en ståtlig kakelugn i nyrenässansstil i naturnära färgsättning. Luckan för eldning, ugnens huvudsakliga uppgift, ser försvinnande liten ut! Här har man inte sparat in på krutet.
Kakelplattorna är tillverkade enligt en mall för att mönsterpassas då de sätts på plats.
Kakelugnar från denna tid har en ny typ av glasyr i tillverkningen kallad Majolikaglasyr, vilken är metallbaserad och ofta går i gröna, bruna och blå nyanser.
På Stockholms länsmuseums sidan fann jag också just denna kakelugn illustrerad!
Vidare i rummet där jag har mitt skrivbord finns den här kakelugnen, svår att slita blicken från!
Den här känns svårplacerad dock.. till mönstret känns den som något åt Nybarock eller Nyrokoko hållet, men i färgsättningen närmar vi oss mer Jugend.
Jag har inte fått någon riktig pejl på denna, men fin är den!
Funderar även på spegeln som är infälld, hur var det egentligen från början??
Två av kakelugnarna har en spegel infälld.
Den här nedan är även väldigt glamourig i sitt utseende! Det måste va den där Majolikaglasyren som skapar skimmer i färgen!
I ett mindre rum står också en lite mindre kakelugn. denna har också har en annan form - klassiskt rund, lite som ett vakttorn!
Den är orättvist inklämd mellan möbler och kontorsmaterial.. dammig och dann är den också..
Den här blå kakelugnen visade sig också ha en snarlik illustration på Stockholms Länsmuseums hemsida!
Dock utan kupolen i topp.
Och tittar man närmare på mönstret så måste jag ju säga att det stämmer!
Den mörka färgtonen måste ju också skvallra om att det är ett herrum man befinner sig i.
Under slutet av 1800-talet hade man en inredningsstil som idag skulle kännas väldigt mörk och tung.
Idag står ju dessa pjäsen i stor kontrast till rummens ljusa färgsättning och inga tunga sametsgardiner finns här. Jag undrar hur de upplevdes i ursprungsinredningen och vad man gjorde i rummen...
På Stockholms stadsmuseum pågår också ett omfattande arbete med inventering och tillvaratagende av Svenska kakellugnar från 1700-1900-talen - det sägs vara världens största och välbevarade samling!
Läs mer här.
