Kakelugnar
Vilken lyckträff när jag såg att kakelugnar är aktuellt tema på veckans hus bloggen!
jag har haft ett inlägg på ämnet på gång länge, men inte kommit till skott än.
Det finns nämligen ett gäng kakelugnar på kontoret där jag jobbar just nu, det är svårt att slita blicken från dem,
så, Nu kör vi!
Huset där dessa finns i är beläget centralt i Stockholm, vid Nybroplan, och jag gissar sen tidigare tidsåldern till 1880-tal. Det har funnits minst fem kakelugnar på våningen jag sitter, fyra står där än idag, en i varje rum.
Nu när veckans hus utmanar kakelugnskunnandet, var jag tvungen att göra lite efterforskning på kakelugnarnas utseende och material. Jag hittade lite men mer information än jag kunde ana var relevant för just dessa.
På Stockholms Länsmuseums hemsida finns en del att hämta om äldre kakelugnar, både i bild och illustration.
Läser om de industriellt tillverkade kakelugnarna från 1800-talets mitt, gjorda för att passa i bostäderna för stadens borgerliga ideal. Jag hittar genast något som stämmer in på mina kakelugnar!
Vi börjar i "stora salen" -
Här står en ståtlig kakelugn i nyrenässansstil i naturnära färgsättning. Luckan för eldning, ugnens huvudsakliga uppgift, ser försvinnande liten ut! Här har man inte sparat in på krutet.
Kakelplattorna är tillverkade enligt en mall för att mönsterpassas då de sätts på plats.
Kakelugnar från denna tid har en ny typ av glasyr i tillverkningen kallad Majolikaglasyr, vilken är metallbaserad och ofta går i gröna, bruna och blå nyanser.
På Stockholms länsmuseums sidan fann jag också just denna kakelugn illustrerad!
Vidare i rummet där jag har mitt skrivbord finns den här kakelugnen, svår att slita blicken från!
Den här känns svårplacerad dock.. till mönstret känns den som något åt Nybarock eller Nyrokoko hållet, men i färgsättningen närmar vi oss mer Jugend.
Jag har inte fått någon riktig pejl på denna, men fin är den!
Funderar även på spegeln som är infälld, hur var det egentligen från början??
Två av kakelugnarna har en spegel infälld.
Den här nedan är även väldigt glamourig i sitt utseende! Det måste va den där Majolikaglasyren som skapar skimmer i färgen!
I ett mindre rum står också en lite mindre kakelugn. denna har också har en annan form - klassiskt rund, lite som ett vakttorn!
Den är orättvist inklämd mellan möbler och kontorsmaterial.. dammig och dann är den också..
Den här blå kakelugnen visade sig också ha en snarlik illustration på Stockholms Länsmuseums hemsida!
Dock utan kupolen i topp.
Och tittar man närmare på mönstret så måste jag ju säga att det stämmer!
Den mörka färgtonen måste ju också skvallra om att det är ett herrum man befinner sig i.
Under slutet av 1800-talet hade man en inredningsstil som idag skulle kännas väldigt mörk och tung.
Idag står ju dessa pjäsen i stor kontrast till rummens ljusa färgsättning och inga tunga sametsgardiner finns här. Jag undrar hur de upplevdes i ursprungsinredningen och vad man gjorde i rummen...
På Stockholms stadsmuseum pågår också ett omfattande arbete med inventering och tillvaratagende av Svenska kakellugnar från 1700-1900-talen - det sägs vara världens största och välbevarade samling!
Läs mer här.
jag har haft ett inlägg på ämnet på gång länge, men inte kommit till skott än.
Det finns nämligen ett gäng kakelugnar på kontoret där jag jobbar just nu, det är svårt att slita blicken från dem,
så, Nu kör vi!
Huset där dessa finns i är beläget centralt i Stockholm, vid Nybroplan, och jag gissar sen tidigare tidsåldern till 1880-tal. Det har funnits minst fem kakelugnar på våningen jag sitter, fyra står där än idag, en i varje rum.
Nu när veckans hus utmanar kakelugnskunnandet, var jag tvungen att göra lite efterforskning på kakelugnarnas utseende och material. Jag hittade lite men mer information än jag kunde ana var relevant för just dessa.
På Stockholms Länsmuseums hemsida finns en del att hämta om äldre kakelugnar, både i bild och illustration.
Läser om de industriellt tillverkade kakelugnarna från 1800-talets mitt, gjorda för att passa i bostäderna för stadens borgerliga ideal. Jag hittar genast något som stämmer in på mina kakelugnar!
Vi börjar i "stora salen" -
Här står en ståtlig kakelugn i nyrenässansstil i naturnära färgsättning. Luckan för eldning, ugnens huvudsakliga uppgift, ser försvinnande liten ut! Här har man inte sparat in på krutet.
Kakelplattorna är tillverkade enligt en mall för att mönsterpassas då de sätts på plats.
Kakelugnar från denna tid har en ny typ av glasyr i tillverkningen kallad Majolikaglasyr, vilken är metallbaserad och ofta går i gröna, bruna och blå nyanser.
På Stockholms länsmuseums sidan fann jag också just denna kakelugn illustrerad!
Vidare i rummet där jag har mitt skrivbord finns den här kakelugnen, svår att slita blicken från!
Den här känns svårplacerad dock.. till mönstret känns den som något åt Nybarock eller Nyrokoko hållet, men i färgsättningen närmar vi oss mer Jugend.
Jag har inte fått någon riktig pejl på denna, men fin är den!
Funderar även på spegeln som är infälld, hur var det egentligen från början??
Två av kakelugnarna har en spegel infälld.
Den här nedan är även väldigt glamourig i sitt utseende! Det måste va den där Majolikaglasyren som skapar skimmer i färgen!
I ett mindre rum står också en lite mindre kakelugn. denna har också har en annan form - klassiskt rund, lite som ett vakttorn!
Den är orättvist inklämd mellan möbler och kontorsmaterial.. dammig och dann är den också..
Den här blå kakelugnen visade sig också ha en snarlik illustration på Stockholms Länsmuseums hemsida!
Dock utan kupolen i topp.
Och tittar man närmare på mönstret så måste jag ju säga att det stämmer!
Den mörka färgtonen måste ju också skvallra om att det är ett herrum man befinner sig i.
Under slutet av 1800-talet hade man en inredningsstil som idag skulle kännas väldigt mörk och tung.
Idag står ju dessa pjäsen i stor kontrast till rummens ljusa färgsättning och inga tunga sametsgardiner finns här. Jag undrar hur de upplevdes i ursprungsinredningen och vad man gjorde i rummen...
På Stockholms stadsmuseum pågår också ett omfattande arbete med inventering och tillvaratagende av Svenska kakellugnar från 1700-1900-talen - det sägs vara världens största och välbevarade samling!
Läs mer här.
Kvarteret Klockan
Just nu jobbar jag på klockan, ett gigantiskt bygge i centrala Stockholm där Scandics nya hotell öppnar snart.
Men det känns lånt ifrån klart....
I mitt huvud pågår en ständig utredning av byggnadens historia! Det är fantastiskt att komma till äldre byggnader med nya ögon efter 3 år av Lundstudier!
Huset är byggt 1883 och består av flera trappuppgångar och delar som nu smälter samman på ett nytt sätt. Det ligger i korsningen Vasagatan/ Kungsgatan.
Det här huset har en grön Kulturhistorisk klassificering, något som Stockholms Stadsmuseum har utarbetat.
De beskriver grön klassning så här:
Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Min roll i det hela är att skapa en putsgrund för vidare dekorationsmåleri i en gammal teaterfoaje som ska bli restaurangdel.
Det är Vasateatern som finns i samma byggnad och jag tror och hoppas att teaterverksamheten kommer att fortsätta i framtiden, det är en fantastisk liten lokal!!
Det är 7 mindre nygotiska kryssvalv och en större takkupol som renoveras med tanken att återställa originalmåleriet. Här arbetar några konservatorer/ dekorationsmålare med att återskapa vad man hittat genom framskrapningar av kulörer. Jag har byggt upp en intressant dialog med dem för att lära mig mer och jag tror att dom uppskattar min entusiasm :)
Så här ser en äldre bild av lokalen ut, som vi försöker arbeta utifrån.
Och så här växer dagens tolkning fram
jag hittade en mindre del av möjlig originalfärg idag. Den skiftar mellan gult och blått på ett helhäftigt vis!
Det är som att båda kulörerna syns och på håll smälter samman i en turkos ton....
Fortsättning följer!!
Men det känns lånt ifrån klart....
I mitt huvud pågår en ständig utredning av byggnadens historia! Det är fantastiskt att komma till äldre byggnader med nya ögon efter 3 år av Lundstudier!
Huset är byggt 1883 och består av flera trappuppgångar och delar som nu smälter samman på ett nytt sätt. Det ligger i korsningen Vasagatan/ Kungsgatan.
Det här huset har en grön Kulturhistorisk klassificering, något som Stockholms Stadsmuseum har utarbetat.
De beskriver grön klassning så här:
Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Min roll i det hela är att skapa en putsgrund för vidare dekorationsmåleri i en gammal teaterfoaje som ska bli restaurangdel.
Det är Vasateatern som finns i samma byggnad och jag tror och hoppas att teaterverksamheten kommer att fortsätta i framtiden, det är en fantastisk liten lokal!!
Det är 7 mindre nygotiska kryssvalv och en större takkupol som renoveras med tanken att återställa originalmåleriet. Här arbetar några konservatorer/ dekorationsmålare med att återskapa vad man hittat genom framskrapningar av kulörer. Jag har byggt upp en intressant dialog med dem för att lära mig mer och jag tror att dom uppskattar min entusiasm :)
Så här ser en äldre bild av lokalen ut, som vi försöker arbeta utifrån.
Och så här växer dagens tolkning fram
jag hittade en mindre del av möjlig originalfärg idag. Den skiftar mellan gult och blått på ett helhäftigt vis!
Det är som att båda kulörerna syns och på håll smälter samman i en turkos ton....
Fortsättning följer!!
Hamburgerbryggeriet
Många gånger har jag passerat denna byggnad i Vasastan i Stockholm.
Den borglika fasaden och de höga fönstren gör att den drar lite extra uppmärksamhet!
Men aldrig har jag tittat lite högre än vad fönstren når, för att läsa HAMBURGER BRYGGERIET på fasaden.
Ett stycke 1800-tals industri i mitten av dagens Stockholm!
Bryggeriet med tysk ledning, upptog ursprungligen hela kvarteret från år 1888.
Här fanns en hel massa olika byggnader för den nya moderna verksamheten och dåtidens största bryggeri i Sverige.
Idag är det denna byggnads som står kvar i korsningen Frejgatan/ Norrtullsgatan.
På fasaden kan man läsa årtalet 1914, det var den sist byggda byggnaden som idag kort och gott kallas brygghuset. Lokalerna används av Studiefrämjandet i dagsläget.
Den största delen av det gamla bryggarkvarteret består idag av bostäder byggada under mitten på 1970-talet, då den gamla verksamhetens byggnader revs.
Svindlande fönsterhöjder...
En ölflaska från Hamburgerbryggeriet som ingick i AB Stockholms Bryggerier.
Öltillverkningen pågick fram till 1970 här i Vasastan, innan den övergick till Pripps i Bromma.
bild och fakta taget här!
Ljusinsläpp, men inte fönster
Denna veckas utmaning i Veckan hus är Ljusinsläpp, men inte fönster!
Ett ämne som kräver att man tänker till lite extra.
Denna gång bjuder jag på några bilder från mitt arkiv.
Det är några 1800-talsmiljöer från vår resa till Budapest, oktober 2009.
I Budapest finns denna fina stationsbyggnad med ljusinsläpp från sidorna och taket.
Budapest Nyugati pályaudvar heter stationen och är från 1877.
Av en slump fann vi också denna galleria i Budapest, i närheten av den centrala gågatan Vaci ut.
Gallerian kändes dock väldigt övergiven och det var flera butikslokaler som inte användes.
Det här är ett mycket fint exempel på den nygotiska stilen som kom under 1800-talet.
Här är känslan snarare att gå in i en gotiks kyrka än i en shopping galleria!
Vi besökte denna under kvällen och det var dåligt upplyst, men man kan föreställa sig hur det under dagen lyser in från taket!
I närheten av den snygga turkosa Szabadsag bron finns en saluhall med ljusinsläpp vid den övre våningen.
Saluhallen har också en fantastisk gjutjärnskonstruktion!
Det här är väldigt mycket 1800-tal, där den nya byggtekniken blandas med gammalt snirkigt formspråk.
Ja, ni ser - Budapest är en otrolig stad med massor av arkitektur och historia.
Ett ämne som kräver att man tänker till lite extra.
Denna gång bjuder jag på några bilder från mitt arkiv.
Det är några 1800-talsmiljöer från vår resa till Budapest, oktober 2009.
I Budapest finns denna fina stationsbyggnad med ljusinsläpp från sidorna och taket.
Budapest Nyugati pályaudvar heter stationen och är från 1877.
Av en slump fann vi också denna galleria i Budapest, i närheten av den centrala gågatan Vaci ut.
Gallerian kändes dock väldigt övergiven och det var flera butikslokaler som inte användes.
Det här är ett mycket fint exempel på den nygotiska stilen som kom under 1800-talet.
Här är känslan snarare att gå in i en gotiks kyrka än i en shopping galleria!
Vi besökte denna under kvällen och det var dåligt upplyst, men man kan föreställa sig hur det under dagen lyser in från taket!
I närheten av den snygga turkosa Szabadsag bron finns en saluhall med ljusinsläpp vid den övre våningen.
Saluhallen har också en fantastisk gjutjärnskonstruktion!
Det här är väldigt mycket 1800-tal, där den nya byggtekniken blandas med gammalt snirkigt formspråk.
Ja, ni ser - Budapest är en otrolig stad med massor av arkitektur och historia.
Byggmästare Zettervall
Nästan varje dag i 2 år passerade jag denna ståtliga byggnad då jag läste arkeologi i Lund.
Det blev en del av vardagen och något man ser varje dag tenderar att liksom försvinna för en...
Men så fann jag idag några bilder som jag tagit i ett sånt ögonblick då jag insåg att jag kanske kommer att sakna synen av denna byggnad.
Vad är det då som jag kanske saknar?
Lunds domkyrka har anor från sent 1000-tal, då Lund blev Nordens ärkebiskopssäte.
Kyrkor byggda under tidig medeltid brukar kallas för romanska kyrkor på arkitekturspråk.
Går man ned i kryptan i Lunds domkyrka får man uppleva ett fint exempel på romansk byggnadskonst med feta pelare, tunga valv och små fönsteröppningar!
Hur är det då med resten av kyrkan?
Jo, den är inte alls så medeltida och genuin som man kanske tror!
Arkitekt Helgo Zettervall var framträdande inom restaureringsvågen av medeltidskyrkor i Sverige, som drevs under senare delen av 1800-talet.
Han arbetade efter principen att återställa byggnader till sin originalstil.
Detta innebar att tillbyggnader och förändringar som tillkommit under tiden sedan medeltiden, nu också skalades bort.
Uppfattningen om originalstilen tenderade vidare att bli som Zettervall själv tyckte att det borde ha sett ut!
Jämför man bilder på domkyrkan innan och efter Zettervalls renovering ser man en helt annan kyrka.
Tornen är nog det som utmärker sig mest!
Innan 1860-talet var tornen inte alls lika höga som dagens!
Även om tornen nog genomgått fler omgestaltningar innan dess, så har de åtminstone inte varit så höga som de är idag. Det är lite av en falsk marknadsföring av en ursprunglig medeltidskyrka.
bild
Hans arbete är, både då och så här i efterhand, ganska hårt kritiserat.
Ofta tenderade det att bli väldigt romantiserande och många av hans renoveringar har kommit att se likadana ut utan hänsyn till kyrkans ursprung.
Som avslut har byggmästare Helgo Zettervall satt sin signatur på Domkyrkan, till höger om huvudentrén.
Vad ska man tycka om det?
Det är nog så att jag saknar storhetsvansinnet med denna renovering!
Det blev en del av vardagen och något man ser varje dag tenderar att liksom försvinna för en...
Men så fann jag idag några bilder som jag tagit i ett sånt ögonblick då jag insåg att jag kanske kommer att sakna synen av denna byggnad.
Vad är det då som jag kanske saknar?
Lunds domkyrka har anor från sent 1000-tal, då Lund blev Nordens ärkebiskopssäte.
Kyrkor byggda under tidig medeltid brukar kallas för romanska kyrkor på arkitekturspråk.
Går man ned i kryptan i Lunds domkyrka får man uppleva ett fint exempel på romansk byggnadskonst med feta pelare, tunga valv och små fönsteröppningar!
Hur är det då med resten av kyrkan?
Jo, den är inte alls så medeltida och genuin som man kanske tror!
Arkitekt Helgo Zettervall var framträdande inom restaureringsvågen av medeltidskyrkor i Sverige, som drevs under senare delen av 1800-talet.
Han arbetade efter principen att återställa byggnader till sin originalstil.
Detta innebar att tillbyggnader och förändringar som tillkommit under tiden sedan medeltiden, nu också skalades bort.
Uppfattningen om originalstilen tenderade vidare att bli som Zettervall själv tyckte att det borde ha sett ut!
Jämför man bilder på domkyrkan innan och efter Zettervalls renovering ser man en helt annan kyrka.
Tornen är nog det som utmärker sig mest!
Innan 1860-talet var tornen inte alls lika höga som dagens!
Även om tornen nog genomgått fler omgestaltningar innan dess, så har de åtminstone inte varit så höga som de är idag. Det är lite av en falsk marknadsföring av en ursprunglig medeltidskyrka.
bild Hans arbete är, både då och så här i efterhand, ganska hårt kritiserat.
Ofta tenderade det att bli väldigt romantiserande och många av hans renoveringar har kommit att se likadana ut utan hänsyn till kyrkans ursprung.
Som avslut har byggmästare Helgo Zettervall satt sin signatur på Domkyrkan, till höger om huvudentrén.
Vad ska man tycka om det?
Det är nog så att jag saknar storhetsvansinnet med denna renovering!
