Trappstripp!
Sen vi flyttade in i vårt hus har jag ibland gått och undersökt entrétrappan för att se vad som döljer sig under den svartmålade träkonstruktionen (eller myslådan från 70/80-talet) som den är inklädd i nu.
Jag har spanat och bankat på stommen och förstått att det är metall där under, är det originalräcket? Hoppas!
Svårt att hålla sig av nyfikenhet!
Så i veckan åkte kofoten fram och vi bände loss alla plankor och stippade av trappräcket.
Vi hittade ett underbart järnräcke i funkis stil bevarat, marmorerat av lager med färg enda sen 40-talet.
Stramt och böljande på samma gång! Precis som funkis ska tala.
Något medtaget av rost efter trälådan som såklart dragit till sig onödigt med fukt...
Men räcket är i mycket bra skick!
Till våren ska det fräschas upp och målas. Trätrallen som ligger på trappstegen ska också tas bort. Där under är betongtrappan i original, men det kommer nog behöva en topplagning av nått slag.
Tack förra ägare som medvetet eller omedvetet bevarat denna pärla som så många andra husägare rivit bort till förmån för trätrappor i allmogestil...
Entrén är som en presentation för resten av huset!
Uppdrag - vård av källardörrar.
I källaren i vårt hus finns originalspegeldörrarna från 40-talet kvar, något jag observerade redan vid första visningen vi var på! Under lager av senare epoker finns pärlor värda att bevara.
Dörrarna är tidstypiskt delade i tre speglar, idag delvis inklädda i väv och schablonmålade i matchande mönster som på väggarna. Dörrfoder är utbytta till profilerade brunlaserade träfoder och dörrhandtagen är i nån nyproducerad sekelskiftesmodell.
Allmogemys a la 80-/ 90-tal eller vad?! Känns inte helt okej..
Den observante ser redan vår förvandling här;
Ett första ryck är att byta ut handtagen till lite mer tidstypiskt. Inte helt jag vet, men en modernitetskompromiss från Habo blir det (som förövrigt har ett bra alternativt sortiment för retrofantasten med moderna måsten).
Längst in i källaren, i det vi med glädje kallar kallförrådet, finns den mesta originalaren att hitta!
Den är till och med trären på insidan och har, vad jag tror, originalhandtaget kvar från 40-talet.
I vår dörrenovering ingår också moderniseringen av låsmekanismen/låshuset. En inte allt för lätt sak när alla dörrar fått lite olika behandling, flera lager färg och mekanismer som utformats i olika standard under tidens gång. Tillslut får man ut grejjerna och det nya ska in.. Det blir en del mejslande och fejande för att få det rätt.
Här märker vi verkligen vilket gediget virke det är i de här gamla dörrarna!
Så, bejaka gammalt virke!
I det här skedet med den första dörren vi tog oss an, tog vi också bort ett helt stycke som satt för en dörrsida som vetter mot pannrummet. Vi misstänkte att det var en skiva av asbest, så den åkte illa kvickt ut!!
Bakom skivan fanns ett dörrblad målad i en jättefin grön kulör, original?
Dörren kommer dock få en målningsuppfräschning snarast. Men jag är inte främmande för en liknande dörrkulör i framtiden!
Vi måste även hitta ytterligare en dörr i 40-tals original för att matcha hela källarhallen. Kanske Nacka byggnadsvård har något? Det saknas en till rummet som ursprungligen var garage, i det som nu är arbetsrummet som sen ska bli sovrummet!
Husplaner!
Drömmen, jag har köpt hus, ett eget att ta hand om och renovera!
Tanken är att vi ska återskapa så mycket av husets originalstil som möjligt.
För här i Stockholms söderförort är det inte bara att välja å vraka bland husen som är till salu, utan det är bara att slå till när ekonomin tillåter och vi tror att vi gjort ett bra kap med det här!
Vårt hus är byggt 1946 och har genom åren upplevt många förändringar och stilideal.
När vi flyttade in sommaren 2014 såg det ut så här, lite mer som ett 70-tals hus gällande stilen. Färgsättningen är typisk för epoken, även fönsterluckor ( som vi tagit bort..), inbyggd originaltrappa, glasbetong, bredare fönsterfoder osv. Där till fick vi en välvuxen trädgård med typiska 70-tals enar och en gullig damm.
Som många hus i vårt område, strax söder om Stockholm city, är husen byggda under 40- och 50-talet och ser nästan likadana ut. Cirka 70+70 kvm delat på övervåning och källare. Det är spännande att gå runt i kvarteren och spana på hur mycket original som finns kvar utvändigt.
I vårt hus är träfasaden, med typisk funkis lockläkt/ribbpanel, bevarad. Den känns välbehållen också!
Kikar man under entrétrappan i trä så syns originaltrappan i betong med järnräcke. Vi är sugna på att ta fram den och återställa skicket. Det lilla fönstret ( till toaletten) på framsidan är original och det är idealet för alla fönster i framtiden.
Vidare är entrétaket troligtvis original, och lampan är nu utbytt från 70-tals till klotformad. Som bilden här nedan känns det som en dröm att möta sitt lilla hus! En dörr i teak eller ek till exempel. Vi får se vad vår dörr bjuder på under lager av mörk lasyr...
Fasadfärgen då?
Vårt hus är vitt vitt vitt och svart nu. Nej, nej säger stilpolisen!
... Tänker mer smutspastell. Kanske åt det grågröna hållet?
Inspireras vidare av de (få!!) funkisfasadbilder jag hittade när jag googlade "40-tals hus i trä" , "funkishus färgsättning" "entre funkishus" entrétrappa betong" osv....
Perspektiv på Stockholm! och livet..
Jag köpte nyligen snyggutgåvan (2009) av klassiska Stadserien skriven av Per Anders Fogelström.
Det är 5 böcker som skrevs under 1960-talet.
Dessa skildrar Stockholm i romanform under en 100 års period från 1860 - 1965.
Huvudpersonerna är en familj i generationer som man får följa under den intressanta utvecklingen av Stockholm, från bonde och industrisamhälle till början av det moderna vi lever i idag.
Det är ju så intressant att läsa sånna skildringar av ens egen omgivning, där man känner till stadsdelar och gator och hur man ser dem idag - att det varit så mycket annorlunda för inte så länge sedan!
Man får ett otroligt perspektiv på sitt eget liv och hur bra och lätt vi har det.
Bara tanken på att tvingas jobba 12 timmar per dag, att få betalt i sprit som i sin tur dövar smärtan och stressen och livet tar slut lagom till 45 års dagen.
Att bo trångt och kallt utan rinnande vatten och se sitt barn dö i en idag helt vanlig sjukdom.
Att tycka färden mellan Odenplan och Slussen är ett allt för stort och dyrt projekt för att träffa en familjemedlem.
Nå, på tal om perspektiv!
Med de här romanerna i tanken blädrar jag lite i den superfina boken "Perspektiv på Stockholm" - en riktig coffetable book ;)
Tänkte visa lite bilder från boken med perspektiv
Så här såg det ut vid stora varvet och inloppet till Södermalm på 1860-talet. Uppe på Åsöberget var det ännu små träkåkar man bodde i och många hade sitt liv i detta område, att ta sig "in till stan" kanske man gjorde en gång per år.
Många bilder att jämföra då och nu finns i den här boken!
Nedan ser vi två Mursmäckor som arbetar med bygget av operan 1898. En mursmäcka var helt enkelt en kvinna som arbetade på byggen med att bära murbruk till murarna.
De här kvinnorna bodde en bit utanför stan i tomma lador, de gick barfota in till stan för att inte slita på skorna i onödan...
Nedan är en del av Södermalm från 1900.
I huset till höger bodde inte mindre än 14 personer mellan 3 och 60 år.
de arbetade bland annat som tvätterskor och i kakelfabrik.
Stockholm var fullt av fabriker som låg centralt, för bara 100 år sedan.
Många av arbetarna gick till och från jobbet, vilket kunde ta 1 timma enkel väg.
Så sent som 1927 såg det ut så här vid S:t Eriksbron, alltså inte så mycket av den stad vi ser idag utan snarare utkantsmark med oändliga fabriksbyggnader.
Ett demonstrationståg på Kungsgatan 1914, långt innan Elgiganten och Mc Donalds intog området.
Men ändå... inte så länge sen va!
Det är 5 böcker som skrevs under 1960-talet.
Dessa skildrar Stockholm i romanform under en 100 års period från 1860 - 1965.
Huvudpersonerna är en familj i generationer som man får följa under den intressanta utvecklingen av Stockholm, från bonde och industrisamhälle till början av det moderna vi lever i idag.
Det är ju så intressant att läsa sånna skildringar av ens egen omgivning, där man känner till stadsdelar och gator och hur man ser dem idag - att det varit så mycket annorlunda för inte så länge sedan!
Man får ett otroligt perspektiv på sitt eget liv och hur bra och lätt vi har det.
Bara tanken på att tvingas jobba 12 timmar per dag, att få betalt i sprit som i sin tur dövar smärtan och stressen och livet tar slut lagom till 45 års dagen.
Att bo trångt och kallt utan rinnande vatten och se sitt barn dö i en idag helt vanlig sjukdom.
Att tycka färden mellan Odenplan och Slussen är ett allt för stort och dyrt projekt för att träffa en familjemedlem.
Nå, på tal om perspektiv!
Med de här romanerna i tanken blädrar jag lite i den superfina boken "Perspektiv på Stockholm" - en riktig coffetable book ;)
Tänkte visa lite bilder från boken med perspektiv
Så här såg det ut vid stora varvet och inloppet till Södermalm på 1860-talet. Uppe på Åsöberget var det ännu små träkåkar man bodde i och många hade sitt liv i detta område, att ta sig "in till stan" kanske man gjorde en gång per år.
Många bilder att jämföra då och nu finns i den här boken!
Nedan ser vi två Mursmäckor som arbetar med bygget av operan 1898. En mursmäcka var helt enkelt en kvinna som arbetade på byggen med att bära murbruk till murarna.
De här kvinnorna bodde en bit utanför stan i tomma lador, de gick barfota in till stan för att inte slita på skorna i onödan...
Nedan är en del av Södermalm från 1900.
I huset till höger bodde inte mindre än 14 personer mellan 3 och 60 år.
de arbetade bland annat som tvätterskor och i kakelfabrik.
Stockholm var fullt av fabriker som låg centralt, för bara 100 år sedan.
Många av arbetarna gick till och från jobbet, vilket kunde ta 1 timma enkel väg.
Så sent som 1927 såg det ut så här vid S:t Eriksbron, alltså inte så mycket av den stad vi ser idag utan snarare utkantsmark med oändliga fabriksbyggnader.
Ett demonstrationståg på Kungsgatan 1914, långt innan Elgiganten och Mc Donalds intog området.
Men ändå... inte så länge sen va!
Nya bostadsområden - del 3
det är dags att följa upp nya bostadsområden i Veckans hus utmaningen.
Sedan april 2011 har jag följt ett nybygge i Fruängen centrum, precis vid tunnelbanan, och det kan nu mer kallas färdigbyggt!
Titta hur det sett ut under utmaning ett och två här:
del ett från april 2011
del två från november 2011
Idag är området utsålt och inflyttat och jag kunde fota från innergården som nu är en öppen passage, med balkonger och uteplatser med utsikt över tunnelbane perrongen.
I bottenplan på baksidan av huset finns bilverkstan kvar, jag tror att de delvis har behållt grunden i det gamla huset som stod på plats. Det finns även en nyöppnad gymlokal i bottenplan av huset.
Här ser vi också loftgångsprincipen som verkar bli vanligt i nybyggda hus igen.
Och framsidan av bostadsområdet ser nu ut så här i färdigt skick.
Sedan april 2011 har jag följt ett nybygge i Fruängen centrum, precis vid tunnelbanan, och det kan nu mer kallas färdigbyggt!
Titta hur det sett ut under utmaning ett och två här:
del ett från april 2011
del två från november 2011
Idag är området utsålt och inflyttat och jag kunde fota från innergården som nu är en öppen passage, med balkonger och uteplatser med utsikt över tunnelbane perrongen.
I bottenplan på baksidan av huset finns bilverkstan kvar, jag tror att de delvis har behållt grunden i det gamla huset som stod på plats. Det finns även en nyöppnad gymlokal i bottenplan av huset.
Här ser vi också loftgångsprincipen som verkar bli vanligt i nybyggda hus igen.
Och framsidan av bostadsområdet ser nu ut så här i färdigt skick.
Ett år!
Jag firar ju faktist ett år med den här bloggen!
Det hade jag nästan glömt..
Tack Veckans Hus Hedwig för Awarden du gav mig och uppmuntran till att fortsätta!
Det var ju där allt började för mig, i mars 2011, med blindfönster från Skåne.
Så varsågod, här kommer lite fler Skåneblindisar!
Det hade jag nästan glömt..
Tack Veckans Hus Hedwig för Awarden du gav mig och uppmuntran till att fortsätta!
Det var ju där allt började för mig, i mars 2011, med blindfönster från Skåne.
Så varsågod, här kommer lite fler Skåneblindisar!
Avantgarde
En favoritfilm, med tonvikt på yta, är Coco&Igor från 2009.
Den avantgardistiska modeskaparen Coco Chanel och lika avantgardbetonade kompositören Igor Stravinsky möts i ett 1920-tals Paris och inleder en hemlig relation.
Stora delar av filmen utspelas i Cocos hus på landet, där den fantastiska interiören gör filmen så extra snygg och inspirerande!
se bara!
Filmen ger en dos historia i tidigmodern avantgardekonst - det är inte bara inredningen som är intressant här, även Cocos mode och Igors musik som många avskydde för att det sågs som udda och oförståeligt.
Det är spännande att se det med dagens ögon, nästan 100 år senare!
Snygga skådisar och snygga miljöer - se den om du missat den!
Den avantgardistiska modeskaparen Coco Chanel och lika avantgardbetonade kompositören Igor Stravinsky möts i ett 1920-tals Paris och inleder en hemlig relation.
Stora delar av filmen utspelas i Cocos hus på landet, där den fantastiska interiören gör filmen så extra snygg och inspirerande!
se bara!
Filmen ger en dos historia i tidigmodern avantgardekonst - det är inte bara inredningen som är intressant här, även Cocos mode och Igors musik som många avskydde för att det sågs som udda och oförståeligt.
Det är spännande att se det med dagens ögon, nästan 100 år senare!
Snygga skådisar och snygga miljöer - se den om du missat den!
Kakelugnar
Vilken lyckträff när jag såg att kakelugnar är aktuellt tema på veckans hus bloggen!
jag har haft ett inlägg på ämnet på gång länge, men inte kommit till skott än.
Det finns nämligen ett gäng kakelugnar på kontoret där jag jobbar just nu, det är svårt att slita blicken från dem,
så, Nu kör vi!
Huset där dessa finns i är beläget centralt i Stockholm, vid Nybroplan, och jag gissar sen tidigare tidsåldern till 1880-tal. Det har funnits minst fem kakelugnar på våningen jag sitter, fyra står där än idag, en i varje rum.
Nu när veckans hus utmanar kakelugnskunnandet, var jag tvungen att göra lite efterforskning på kakelugnarnas utseende och material. Jag hittade lite men mer information än jag kunde ana var relevant för just dessa.
På Stockholms Länsmuseums hemsida finns en del att hämta om äldre kakelugnar, både i bild och illustration.
Läser om de industriellt tillverkade kakelugnarna från 1800-talets mitt, gjorda för att passa i bostäderna för stadens borgerliga ideal. Jag hittar genast något som stämmer in på mina kakelugnar!
Vi börjar i "stora salen" -
Här står en ståtlig kakelugn i nyrenässansstil i naturnära färgsättning. Luckan för eldning, ugnens huvudsakliga uppgift, ser försvinnande liten ut! Här har man inte sparat in på krutet.
Kakelplattorna är tillverkade enligt en mall för att mönsterpassas då de sätts på plats.
Kakelugnar från denna tid har en ny typ av glasyr i tillverkningen kallad Majolikaglasyr, vilken är metallbaserad och ofta går i gröna, bruna och blå nyanser.
På Stockholms länsmuseums sidan fann jag också just denna kakelugn illustrerad!
Vidare i rummet där jag har mitt skrivbord finns den här kakelugnen, svår att slita blicken från!
Den här känns svårplacerad dock.. till mönstret känns den som något åt Nybarock eller Nyrokoko hållet, men i färgsättningen närmar vi oss mer Jugend.
Jag har inte fått någon riktig pejl på denna, men fin är den!
Funderar även på spegeln som är infälld, hur var det egentligen från början??
Två av kakelugnarna har en spegel infälld.
Den här nedan är även väldigt glamourig i sitt utseende! Det måste va den där Majolikaglasyren som skapar skimmer i färgen!
I ett mindre rum står också en lite mindre kakelugn. denna har också har en annan form - klassiskt rund, lite som ett vakttorn!
Den är orättvist inklämd mellan möbler och kontorsmaterial.. dammig och dann är den också..
Den här blå kakelugnen visade sig också ha en snarlik illustration på Stockholms Länsmuseums hemsida!
Dock utan kupolen i topp.
Och tittar man närmare på mönstret så måste jag ju säga att det stämmer!
Den mörka färgtonen måste ju också skvallra om att det är ett herrum man befinner sig i.
Under slutet av 1800-talet hade man en inredningsstil som idag skulle kännas väldigt mörk och tung.
Idag står ju dessa pjäsen i stor kontrast till rummens ljusa färgsättning och inga tunga sametsgardiner finns här. Jag undrar hur de upplevdes i ursprungsinredningen och vad man gjorde i rummen...
På Stockholms stadsmuseum pågår också ett omfattande arbete med inventering och tillvaratagende av Svenska kakellugnar från 1700-1900-talen - det sägs vara världens största och välbevarade samling!
Läs mer här.
jag har haft ett inlägg på ämnet på gång länge, men inte kommit till skott än.
Det finns nämligen ett gäng kakelugnar på kontoret där jag jobbar just nu, det är svårt att slita blicken från dem,
så, Nu kör vi!
Huset där dessa finns i är beläget centralt i Stockholm, vid Nybroplan, och jag gissar sen tidigare tidsåldern till 1880-tal. Det har funnits minst fem kakelugnar på våningen jag sitter, fyra står där än idag, en i varje rum.
Nu när veckans hus utmanar kakelugnskunnandet, var jag tvungen att göra lite efterforskning på kakelugnarnas utseende och material. Jag hittade lite men mer information än jag kunde ana var relevant för just dessa.
På Stockholms Länsmuseums hemsida finns en del att hämta om äldre kakelugnar, både i bild och illustration.
Läser om de industriellt tillverkade kakelugnarna från 1800-talets mitt, gjorda för att passa i bostäderna för stadens borgerliga ideal. Jag hittar genast något som stämmer in på mina kakelugnar!
Vi börjar i "stora salen" -
Här står en ståtlig kakelugn i nyrenässansstil i naturnära färgsättning. Luckan för eldning, ugnens huvudsakliga uppgift, ser försvinnande liten ut! Här har man inte sparat in på krutet.
Kakelplattorna är tillverkade enligt en mall för att mönsterpassas då de sätts på plats.
Kakelugnar från denna tid har en ny typ av glasyr i tillverkningen kallad Majolikaglasyr, vilken är metallbaserad och ofta går i gröna, bruna och blå nyanser.
På Stockholms länsmuseums sidan fann jag också just denna kakelugn illustrerad!
Vidare i rummet där jag har mitt skrivbord finns den här kakelugnen, svår att slita blicken från!
Den här känns svårplacerad dock.. till mönstret känns den som något åt Nybarock eller Nyrokoko hållet, men i färgsättningen närmar vi oss mer Jugend.
Jag har inte fått någon riktig pejl på denna, men fin är den!
Funderar även på spegeln som är infälld, hur var det egentligen från början??
Två av kakelugnarna har en spegel infälld.
Den här nedan är även väldigt glamourig i sitt utseende! Det måste va den där Majolikaglasyren som skapar skimmer i färgen!
I ett mindre rum står också en lite mindre kakelugn. denna har också har en annan form - klassiskt rund, lite som ett vakttorn!
Den är orättvist inklämd mellan möbler och kontorsmaterial.. dammig och dann är den också..
Den här blå kakelugnen visade sig också ha en snarlik illustration på Stockholms Länsmuseums hemsida!
Dock utan kupolen i topp.
Och tittar man närmare på mönstret så måste jag ju säga att det stämmer!
Den mörka färgtonen måste ju också skvallra om att det är ett herrum man befinner sig i.
Under slutet av 1800-talet hade man en inredningsstil som idag skulle kännas väldigt mörk och tung.
Idag står ju dessa pjäsen i stor kontrast till rummens ljusa färgsättning och inga tunga sametsgardiner finns här. Jag undrar hur de upplevdes i ursprungsinredningen och vad man gjorde i rummen...
På Stockholms stadsmuseum pågår också ett omfattande arbete med inventering och tillvaratagende av Svenska kakellugnar från 1700-1900-talen - det sägs vara världens största och välbevarade samling!
Läs mer här.
Gammal text på fasader
Temat för veckans hus bloggen just nu är "gammal text på fasader"
Text till husfasader finns där för att visa vad man kan hitta och vad som händer i byggnaden och de kan ju utformas på flera olika vis. Vanligast att se idag är uppsatta skyltar som lätt kan tas ned och bytas ut då verksamheten i huset förändras.
Att måla dit text på fasaden är en lite äldre tradition som egentligen är en snabbare arbets- och kostnadsform för att pryda en fasad än vad skyltar många gånger kan va.
Texten kan ju även va en del av byggnadsmaterialet, som uthuggen i sten eller mönsterlagd i tegel, och är då en besynnerligen bestående del i huset.
Här fokuserar vi på dessa två varianter av text på fasad!
I Midsommarkransen, Stockholm finns många charmiga arbetarhus från början av 1900-talet, ett av dem är lite extra speciellt.
Under 2011 genomgick denna byggnad vid Tegelbruksvägen 20 en renovering. Då fick den sitt ursprungliga fasadlook med tillhörande fasadtext för att minna om den fabriksverksamhet som 1916 startade här.
Aktiebolaget MACK var ett företag som tillverkade bensinpumpar till landets bensinmackar, just det mack - begreppet kommer just härifrån denna lilla fabrik!
Jag gillar det här jättemycket! Att återge byggnaden dess rätta utseende, även om det inte har någon koppling till verksamheten nu, 100 år senare. Men det väcker nyfikenhet att vilja ta reda på mer om byggnaden, som idag verkar som bostadshus. Extra märkvärdigt att bo i en "gammal mack" också!
I huset där strindbergsmuseet ligger vid Drottninggatan i Stockholm finns denna fasadtext.
Denna byggnad känns också ganska nyupprustad ut med återkoppling till sekelskiftesursprunget.
nedan - helt enkelt en snygg bild jag tog för några år sedan i Malmö, på ett gammalt industrihus.
Den äldre mannen som hasar fram ger bilden extra stämning!
Jag tror inte att färgeri- och kem-verksamheten är kvar, men precis som MACK huset minner det om vad byggnaden inhyst.
Ytterligare en sekelskiftesbyggnad med betydligt bestående text är Oscarsteatern på Kungsgatan i Stockholm.
"Här är teatern, det ska alltid vara teater här." Ungefär så måste man ha tänkt!
I ett betydligt nyare hus, vid Zinkensdamm på Södermalm, finns siffror och en dekor inbyggd i form av rött tegel.
Denna postmodernistiska byggnad från 1983 återtar inte bara traditionen med texten inbyggd i fasaden utan även det äldre arkitekturspråk i taksilhuetten, som jag tycker påminner om de man ser i sekelskifteshus.
Måleributiken i Alvik bjuder på ett mer modernt formspråk för det här temat. Det är ursprungligen en gammal biografbyggnad från 1920-talet, det ser vi dock inga spår efter idag..
Men jag var tvungen att ta med denna för temat passande bild, då jag för några år sedan stod med penseln i handen och målade fram detta efter en fiffig metod!
Text till husfasader finns där för att visa vad man kan hitta och vad som händer i byggnaden och de kan ju utformas på flera olika vis. Vanligast att se idag är uppsatta skyltar som lätt kan tas ned och bytas ut då verksamheten i huset förändras.
Att måla dit text på fasaden är en lite äldre tradition som egentligen är en snabbare arbets- och kostnadsform för att pryda en fasad än vad skyltar många gånger kan va.
Texten kan ju även va en del av byggnadsmaterialet, som uthuggen i sten eller mönsterlagd i tegel, och är då en besynnerligen bestående del i huset.
Här fokuserar vi på dessa två varianter av text på fasad!
I Midsommarkransen, Stockholm finns många charmiga arbetarhus från början av 1900-talet, ett av dem är lite extra speciellt.
Under 2011 genomgick denna byggnad vid Tegelbruksvägen 20 en renovering. Då fick den sitt ursprungliga fasadlook med tillhörande fasadtext för att minna om den fabriksverksamhet som 1916 startade här.
Aktiebolaget MACK var ett företag som tillverkade bensinpumpar till landets bensinmackar, just det mack - begreppet kommer just härifrån denna lilla fabrik!
Jag gillar det här jättemycket! Att återge byggnaden dess rätta utseende, även om det inte har någon koppling till verksamheten nu, 100 år senare. Men det väcker nyfikenhet att vilja ta reda på mer om byggnaden, som idag verkar som bostadshus. Extra märkvärdigt att bo i en "gammal mack" också!
I huset där strindbergsmuseet ligger vid Drottninggatan i Stockholm finns denna fasadtext.
Denna byggnad känns också ganska nyupprustad ut med återkoppling till sekelskiftesursprunget.
nedan - helt enkelt en snygg bild jag tog för några år sedan i Malmö, på ett gammalt industrihus.
Den äldre mannen som hasar fram ger bilden extra stämning!
Jag tror inte att färgeri- och kem-verksamheten är kvar, men precis som MACK huset minner det om vad byggnaden inhyst.
Ytterligare en sekelskiftesbyggnad med betydligt bestående text är Oscarsteatern på Kungsgatan i Stockholm.
"Här är teatern, det ska alltid vara teater här." Ungefär så måste man ha tänkt!
I ett betydligt nyare hus, vid Zinkensdamm på Södermalm, finns siffror och en dekor inbyggd i form av rött tegel.
Denna postmodernistiska byggnad från 1983 återtar inte bara traditionen med texten inbyggd i fasaden utan även det äldre arkitekturspråk i taksilhuetten, som jag tycker påminner om de man ser i sekelskifteshus.
Måleributiken i Alvik bjuder på ett mer modernt formspråk för det här temat. Det är ursprungligen en gammal biografbyggnad från 1920-talet, det ser vi dock inga spår efter idag..
Men jag var tvungen att ta med denna för temat passande bild, då jag för några år sedan stod med penseln i handen och målade fram detta efter en fiffig metod!
Dörrhandtag
Aktuellt tema i Veckans hus bloggen är dörrhandtag/dörrtrycken,
något man stöter på varje dag och som inte behöver en närmare presentation!
Jag har spanat efter och observerat utmärkande dörrhandtag de senaste två veckorna och fotade dem jag gillade.
Snirkliga Jugend handtag finns det gott om i krokarna kring Östermalmstorg;
Om de är original vet jag inte, men jag hoppas!
Nedan är en av portarna in till Dramaten, en annars ganska stram Jugend byggnad bjuder på desto snirkligare dörrhandtag!
En lite modernare port med ett dörrhandtag som samspelar snyggt med dörrens mönsterprofil!
Funkis dörrhandtag är också något som tilltalar mig, det finns både uttrycksfulla och som namnet beskriver - funktionalistiskt strama!
Nedan ett halvmåneformat, ganska stort dörrhandtag på Birger Jarlsgatan, som verkligen syns på håll!
Form och funktion i ett, väldigt fint dörrhandtag i trapphus på Lidingö.
Funktion i ett handtag kan ju också vara något som berättar för besökaren vad som gäller!
Här förstår man att det är port nummer 4
Guccibutiken på Birger Jarlsgatan har sitt märke i handtaget
Så även Bruuns Bazaar butik med B och B som handtag
Ett fint K i trä till butik med K i sitt namn
Till sist ett Polskt inslag från funkishus i Gdynia, sådanna dörrtrycken ser man aldrig i Sverige.
något man stöter på varje dag och som inte behöver en närmare presentation!
Jag har spanat efter och observerat utmärkande dörrhandtag de senaste två veckorna och fotade dem jag gillade.
Snirkliga Jugend handtag finns det gott om i krokarna kring Östermalmstorg;
Om de är original vet jag inte, men jag hoppas!
Nedan är en av portarna in till Dramaten, en annars ganska stram Jugend byggnad bjuder på desto snirkligare dörrhandtag!
En lite modernare port med ett dörrhandtag som samspelar snyggt med dörrens mönsterprofil!
Funkis dörrhandtag är också något som tilltalar mig, det finns både uttrycksfulla och som namnet beskriver - funktionalistiskt strama!
Nedan ett halvmåneformat, ganska stort dörrhandtag på Birger Jarlsgatan, som verkligen syns på håll!
Form och funktion i ett, väldigt fint dörrhandtag i trapphus på Lidingö.
Funktion i ett handtag kan ju också vara något som berättar för besökaren vad som gäller!
Här förstår man att det är port nummer 4
Guccibutiken på Birger Jarlsgatan har sitt märke i handtaget
Så även Bruuns Bazaar butik med B och B som handtag
Ett fint K i trä till butik med K i sitt namn
Till sist ett Polskt inslag från funkishus i Gdynia, sådanna dörrtrycken ser man aldrig i Sverige.
Retrorummet
Nu är vårat badrum färdigrenoverat.
Det har genomgått en förändring från 1990-tals renoverat i tvättstugestandard kakel till lite mer retrostil.
Vi ville återskapa 50-talskänslan i rummet, det känns mer genuint nu!
I ett tidigare inlägg skrev jag om inspiration från bland annat Byggfabrikens hemsida, där man kan läsa om stilhistoria i bland annat badrum.
Något som kännetecknar funktionalismens badrum är geometriska former och mönster, enkelhet och kontraster.
Schackrutigt golv är ett exempel.
Och med den gamla tröskeln som är slipad och omlackad blir det en finfin känsla man möter av nygammalt!
Jag vill slå ett slag för just sånna små detaljer - att spara och återanvända när man renoverar.
Och att ytor är lite slitna skapar bara en behaglig känsla till det nya och ännu oförstörda.
Funktionalismens kontraster skapar man lätt med tidstypsik mörk fog till vitt kakel. En billig och lättfixad effekt!
Vi valde kakel i måtten 20x30 cm, kanske en mer samtida storlek än funkismåttet som brukar va 15x15 cm.
Även en nya handukskrok ger en känsla av gammalt, bara man väljer den med omsorg.
Härliga färger, ofta i paselltoner är funkisens språk!
Vi fann på rea och impulsköpte ett kakel i mörkturkost, ganska vågat och som visade sig bli väldigt effektfullt som en fondvägg vid duschhörn och handfat.
Brunnen är specialgjord för placering i hörn, väldigt smidigt och snyggt.
Handfatet är modernt men ändå retro i formen, som en gammal redig diskho!
Nu är det bara att leka med färgerna! Allt passar, bara det är klara kulörter :)
Extra fint med samspelet till tapeten i hallen.
Vi är supernöjda med vårt nya favoritrum!
Tack IÖ Design för support i planering och skiss
Tack till TMJ Bygg för genomfört arbete
Det har genomgått en förändring från 1990-tals renoverat i tvättstugestandard kakel till lite mer retrostil.
Vi ville återskapa 50-talskänslan i rummet, det känns mer genuint nu!
I ett tidigare inlägg skrev jag om inspiration från bland annat Byggfabrikens hemsida, där man kan läsa om stilhistoria i bland annat badrum.
Något som kännetecknar funktionalismens badrum är geometriska former och mönster, enkelhet och kontraster.
Schackrutigt golv är ett exempel.
Och med den gamla tröskeln som är slipad och omlackad blir det en finfin känsla man möter av nygammalt!
Jag vill slå ett slag för just sånna små detaljer - att spara och återanvända när man renoverar.
Och att ytor är lite slitna skapar bara en behaglig känsla till det nya och ännu oförstörda.
Funktionalismens kontraster skapar man lätt med tidstypsik mörk fog till vitt kakel. En billig och lättfixad effekt!
Vi valde kakel i måtten 20x30 cm, kanske en mer samtida storlek än funkismåttet som brukar va 15x15 cm.
Även en nya handukskrok ger en känsla av gammalt, bara man väljer den med omsorg.
Härliga färger, ofta i paselltoner är funkisens språk!
Vi fann på rea och impulsköpte ett kakel i mörkturkost, ganska vågat och som visade sig bli väldigt effektfullt som en fondvägg vid duschhörn och handfat.
Brunnen är specialgjord för placering i hörn, väldigt smidigt och snyggt.
Handfatet är modernt men ändå retro i formen, som en gammal redig diskho!
Nu är det bara att leka med färgerna! Allt passar, bara det är klara kulörter :)
Extra fint med samspelet till tapeten i hallen.
Vi är supernöjda med vårt nya favoritrum!
Tack IÖ Design för support i planering och skiss
Tack till TMJ Bygg för genomfört arbete
Farstukvist
Farstun är ett roligt ord, ett gammaldags slangord kan jag tycka!
Denna omgång i Veckans Hus bloggen handlar om farstukvisten, eller ursprungligt förstugan.
Farstun verkar som ett förrum till bostaden, med tak och golv men utan väggar, gränsen mellan inne och ute.
När jag hör ordet tänker jag främst på äldre hus, gärna allmoge innan 1900-talets modernistiska arkitektur.
Det är lantligt, gemytligt och lite gulligt med farstukvisten!
Flera fina exempel ligger redan ute på Veckans hus sidan.
En riktig farstukvist ska vara just så, genuin och gärna med snickarglädje eller en enkel utbyggnad till en röd stuga med vita knutar.
I ett tidigare inlägg i bloggen där jag skrev om Mexisten fotade jag ett hus från mitten av 1900-talet med en farstukvist. Denna tillbyggnad känns inte helt bekväm med huset..
Jag insåg att min bild av farsutkvisten skulle bli svår att finna i storstan, så jag bestämde mig istället för att reka efter moderna farstukvistar. Ungefär som denna!
Jag brukar promenera förbi det lilla villaområdet nära Telefonplan med hus från 40- och 50-talet, just för att jag gillar denna typ av hus. Ofta har de kamouflerats helt i nyare stilar och det brukar jag studera lite extra.
Som en jakt på det mest bevarade huset :)
Denna gång gjorde jag en närstudie av just farstukvistar och det blir ju en alternativ variant på temat.
Många av dessa hus saknar alla spår av originaltuttryck i entrén, istället har en farstukvist byggts i trä med en mer allmogelängtande stil.
Här är två exempel där det är nästan omöjligt att se husets originalstil, funkisen har blivit postmodernistisk allmoge!
Här ovan kan möjligen taket till entrén vara original. Men tillsammans med fönsterspröjsen är det bara sorgligt...
Denna farstukvist, om man kan kalla det så, har iallafall kvar sitt originalräcke, trappa och tak. Men inte mycket mer.
Nedan ett exempel på farstukvist med naturlig inramning.
Denna omgång i Veckans Hus bloggen handlar om farstukvisten, eller ursprungligt förstugan.
Farstun verkar som ett förrum till bostaden, med tak och golv men utan väggar, gränsen mellan inne och ute.
När jag hör ordet tänker jag främst på äldre hus, gärna allmoge innan 1900-talets modernistiska arkitektur.
Det är lantligt, gemytligt och lite gulligt med farstukvisten!
Flera fina exempel ligger redan ute på Veckans hus sidan.
En riktig farstukvist ska vara just så, genuin och gärna med snickarglädje eller en enkel utbyggnad till en röd stuga med vita knutar.
I ett tidigare inlägg i bloggen där jag skrev om Mexisten fotade jag ett hus från mitten av 1900-talet med en farstukvist. Denna tillbyggnad känns inte helt bekväm med huset..
Jag insåg att min bild av farsutkvisten skulle bli svår att finna i storstan, så jag bestämde mig istället för att reka efter moderna farstukvistar. Ungefär som denna!
Jag brukar promenera förbi det lilla villaområdet nära Telefonplan med hus från 40- och 50-talet, just för att jag gillar denna typ av hus. Ofta har de kamouflerats helt i nyare stilar och det brukar jag studera lite extra.
Som en jakt på det mest bevarade huset :)
Denna gång gjorde jag en närstudie av just farstukvistar och det blir ju en alternativ variant på temat.
Många av dessa hus saknar alla spår av originaltuttryck i entrén, istället har en farstukvist byggts i trä med en mer allmogelängtande stil.
Här är två exempel där det är nästan omöjligt att se husets originalstil, funkisen har blivit postmodernistisk allmoge!
Här ovan kan möjligen taket till entrén vara original. Men tillsammans med fönsterspröjsen är det bara sorgligt...
Denna farstukvist, om man kan kalla det så, har iallafall kvar sitt originalräcke, trappa och tak. Men inte mycket mer.
Nedan ett exempel på farstukvist med naturlig inramning.
Funky Funkis!
Det ligger ute en mäklarannons nu, med en riktigt härlig funkisvilla till salu i Borås.
Villan som är byggd 1957 har två plan och källare. Utvändigt finns tidstypiska detajer som lekfulla fönsterlösningar, snedtak, stenlaggd gång till entrén och dörrar i teak.
Annonsen beskriver villan som så här;
Villan Jakthundarna 7 är ett hus för dig som söker ett unikt boende med gott om utrymme och genuina materialval. Här finns 4-5 sovrum och gott om utrymme för hela familjen att bo och leva på. Med originalinredning av formgivare som Alvar Aalto och Bruno Mathson samt med gjorda renoveringar som anpassats till husets historia är detta ett hus som måste upplevas på plats - Välkommen på visning!
Det är riktigt inspirerande bilder och villan bjuder på många snygga originaldetaljer och tidstypiska material - en dröm för alla oss funkisfans.
Synd bara att det inte känns som att man vill flytta just dit, för en bostad till bra pris!
Kolla in i denna bostad!
I den stora hallen med högt i tak finns original garderobsdörrar kvar, ritade av självaste Alvar Aalto.
Golvet är i varmgrå kalksten med tuff motivstenläggning,
Som sagt, luftig hall!
Jag gillar verkligen tegel i interiören, speciellt i hemmiljö! Det känns riktigt ruffigt och varmt på samma gång. Tacksamt att skapa kontraster i intredninge.
Man kan verkligen säga att köket är hjärtat i det här huset, iallafall av bilderna att döma.
Det är mycket bevarat av origianalköket,
Jag är inget fan av rostfritt som material, men här känns det faktiskt fint och harmoniskt mot träluckorna och snygg golvet!
Som så många andra bostäder från 50- och 60-talet finns en snitsigt utformad öppenspis.
Notera också fönstren i vardagsrummet som vätter mot hallen,
Trevlig mosaik på den öppna spisen
En liten härlig pausplats på väg upp eller ner.
Jag gillar trappräcket skarpt!
En toalett med schackrutigt golv! Vad annars ;)
OCH, det tar inte slut här. Villan bjuder på mer.. Inomhus pool, bastu med karosseripanel...
Alla bilder är tagna från annonsen som man kan spana in här.
Villan som är byggd 1957 har två plan och källare. Utvändigt finns tidstypiska detajer som lekfulla fönsterlösningar, snedtak, stenlaggd gång till entrén och dörrar i teak.
Annonsen beskriver villan som så här;
Villan Jakthundarna 7 är ett hus för dig som söker ett unikt boende med gott om utrymme och genuina materialval. Här finns 4-5 sovrum och gott om utrymme för hela familjen att bo och leva på. Med originalinredning av formgivare som Alvar Aalto och Bruno Mathson samt med gjorda renoveringar som anpassats till husets historia är detta ett hus som måste upplevas på plats - Välkommen på visning!
Det är riktigt inspirerande bilder och villan bjuder på många snygga originaldetaljer och tidstypiska material - en dröm för alla oss funkisfans.
Synd bara att det inte känns som att man vill flytta just dit, för en bostad till bra pris!
Kolla in i denna bostad!
I den stora hallen med högt i tak finns original garderobsdörrar kvar, ritade av självaste Alvar Aalto.
Golvet är i varmgrå kalksten med tuff motivstenläggning,
Som sagt, luftig hall!
Jag gillar verkligen tegel i interiören, speciellt i hemmiljö! Det känns riktigt ruffigt och varmt på samma gång. Tacksamt att skapa kontraster i intredninge.
Man kan verkligen säga att köket är hjärtat i det här huset, iallafall av bilderna att döma.
Det är mycket bevarat av origianalköket,
Jag är inget fan av rostfritt som material, men här känns det faktiskt fint och harmoniskt mot träluckorna och snygg golvet!
Som så många andra bostäder från 50- och 60-talet finns en snitsigt utformad öppenspis.
Notera också fönstren i vardagsrummet som vätter mot hallen,
Trevlig mosaik på den öppna spisen
En liten härlig pausplats på väg upp eller ner.
Jag gillar trappräcket skarpt!
En toalett med schackrutigt golv! Vad annars ;)
OCH, det tar inte slut här. Villan bjuder på mer.. Inomhus pool, bastu med karosseripanel...
Alla bilder är tagna från annonsen som man kan spana in här.
Passager
Passager är utmaningen i veckans hus bloggen just nu.
Passager kan ju se ut på många olika sätt och de mellan hus framträder ju mest.
Jag hittade några, mer nödvändiga för att smidigt ta sig mellan byggnader än arkitektoniskt intressanta..
Mellan Dramatens huvudbyggnad på Östermalm i Stockholm finns en passage till huset bakom, där bland annat lilla scenen ligger.
En likanande inglasad passag finns några kavarter bort, mellan husen som tillhör Handelsbankens kontor vid Kungsträdgården.
En intetsägande men säkert oumbärlig passage i Malmö, bakom Orkanen biblioteket vid hamnen..
Jag hittade också två passageliknande delar till ett postmodernistiskt bostadshus. Men dessa tillhör nog en och samma lägenhet. Det blir ju inte riktigt en passage då, men utvändigt uppfattas det ju annorlunda.
På Passagetemat måste jag också ta med en favorit passage i Stockholm. Den skiljer sig lite från temat då den finns inne i byggnaden och snarare gå mellan två gator än två byggnader.
Birger Jarlspassagen ligger som väntat vid Birger Jarlsgatan och löper genom huset till Smålandsgatan och Norrmalmstorg. Passagen är från 1890-talet och är samtidigt en liten galleria med butiker och caféer.
Det är en del inslag av nationalromantik med kryssvalv och kalkmålningar precis i början av ingången, som för tankarna till en medeltida kyrka.
Väl inne i passagen, som inte är särskillt lång, känns det som att komma till en annan stad!
Budapest, Paris, Wien, London?
Jag gillar det!
Passager kan ju se ut på många olika sätt och de mellan hus framträder ju mest.
Jag hittade några, mer nödvändiga för att smidigt ta sig mellan byggnader än arkitektoniskt intressanta..
Mellan Dramatens huvudbyggnad på Östermalm i Stockholm finns en passage till huset bakom, där bland annat lilla scenen ligger.
En likanande inglasad passag finns några kavarter bort, mellan husen som tillhör Handelsbankens kontor vid Kungsträdgården.
En intetsägande men säkert oumbärlig passage i Malmö, bakom Orkanen biblioteket vid hamnen..
Jag hittade också två passageliknande delar till ett postmodernistiskt bostadshus. Men dessa tillhör nog en och samma lägenhet. Det blir ju inte riktigt en passage då, men utvändigt uppfattas det ju annorlunda.
På Passagetemat måste jag också ta med en favorit passage i Stockholm. Den skiljer sig lite från temat då den finns inne i byggnaden och snarare gå mellan två gator än två byggnader.
Birger Jarlspassagen ligger som väntat vid Birger Jarlsgatan och löper genom huset till Smålandsgatan och Norrmalmstorg. Passagen är från 1890-talet och är samtidigt en liten galleria med butiker och caféer.
Det är en del inslag av nationalromantik med kryssvalv och kalkmålningar precis i början av ingången, som för tankarna till en medeltida kyrka.
Väl inne i passagen, som inte är särskillt lång, känns det som att komma till en annan stad!
Budapest, Paris, Wien, London?
Jag gillar det!
Badrumsrenovering!
Vårat badrum är under renovering just nu,
Det är värt besväret när man vet vad som väntar!
För att återskapa lite originaltalskänsla i vår 50-tals lägenhet har vi även satsat på funkis i badrummet.
Som inspiration har vi bland annat kikat in på Byggfabrikens härliga hemsida.
Här kan man läsa mer om badrum och stilhistoria och framförallt funkis som är så snyggt!
Snart ser vårt badrum lite mer ut som detta;
Med lampor från Byggfabriken
Och kanske en och annan krok!
Alla bilder är från Byggfabrikens hemsida.
Det är värt besväret när man vet vad som väntar!
För att återskapa lite originaltalskänsla i vår 50-tals lägenhet har vi även satsat på funkis i badrummet.
Som inspiration har vi bland annat kikat in på Byggfabrikens härliga hemsida.
Här kan man läsa mer om badrum och stilhistoria och framförallt funkis som är så snyggt!
Snart ser vårt badrum lite mer ut som detta;
Med lampor från Byggfabriken
Och kanske en och annan krok!
Alla bilder är från Byggfabrikens hemsida.
